Utan spaning, ingen aning. Det är ett känt militärt talesätt om ett urgammalt problem: Att ha god bild av vad som pågår i omgivningen är en förutsättning för att kunna nå framgång i militära operationer. Det är lika sant idag som när den första luftballongen lyfte från Bodens fästning för över 100 år sedan.
Försvarsmaktens drönarsatsning
På senare tid har spaningsdrönaren UAV 06 ”Skatan” införts i Försvarsmakten. Tusentals har köpts in och det har vänt upp och ner på hur spaning bedrivs. Idag har soldater på marken långt mer än en aning om vad som pågår, de kan se det klart och tydligt på en skärm framför sig.
Kontrollenhet till UAV 06 "Skatan". Här i händerna på personal ur marinen.
Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten
Obemannade flygsystem har snabbt blivit en avgörande del i militära operationer över hela världen. Under kriget i Ukraina har metoderna för hur de används varit i förändring sedan invasionen 2022. En sak är klar : De är många och de är avgörande.
Ger mer kompetenta förband
Försvarsmakten utvecklar just nu förmågan på drönarområdet. Ny utrustning har köpts in och man höjer kompetensen att använda dem genom utbildning, övningar och försök. Mycket har gjorts och mycket mer kommer att ske inom den närmaste framtiden på alla de områden där obemannade flygsystem används.
Drönarna gör det enklare att lösa många uppgifter. Det kan handla om personalens förmåga att bevaka och skydda samhällsviktiga objekt, såsom militära anläggningar, mot sabotage, terrorism och spioneri. Det kan handla om den lokala hemvärnsbataljonens förmåga att stödja samhället med eftersök, alltså att hitta försvunna personer. De nya systemen förbättrar framför allt förbandens möjlighet att övervaka sitt närområde.
Många vakande ögon
I juni invigdes Försvarsmaktens UAS-centrum vid K 3 i Karlsborg. Vid regementet har man arbetat med drönare under många år. Utvecklingen på området märks tydligt där. De modeller som användes för spaning under insatsen i Afghanistan ersätts nu av system som både är mer kompetenta och mer användarvänliga.
Vid K 3 togs de första stegen på drönarområdet redan under 80-talet. Då på vad som kallades Arméns underrättelseskola. I slutet av 90-talet inleddes arbetet på allvar – och idag arbetar man med att ersätta trotjänaren UAV 05 ”Korpen/Svalan”. Systemet har varit operativt sedan 2012.
RQ-35 Heidrun startas en vådrag på UAS-centrum vid K 3 i Karlsborg.
Foto: Alicia Karlsson/Försvarsmakten
En varm dag i maj visar ersättaren, den danska RQ-35 Heidrun, sin förmåga från en klarblå himmel över Karlsborgs flygfält.
– RQ-35:an är betydligt lättare att lära sig, och mer användarvänlig än UAV 05. Det finns också styrkor med det här systemet som inte finns hos ”Svalan/Korpen”. Bland annat kan den flyga i GPS-störd miljö, säger Primus Wijkmark, ställföreträdande chef RPAS-pluton, Grenadjärkompaniet, P 4.
Att fungera i en GPS-störd miljö är en viktig egenskap hos moderna drönare. GPS-störningar är något som måste vägas in i planeringen idag.
Kontrollenhet för RQ-35 Heidrun. Ett system som värnpliktiga kommer att utbildas på.
Foto: Alicia Karlsson/Försvarsmakten
Lärdomar från Ukraina till värnpliktiga
RQ-35 Heidrun har prövats och vidareutvecklats genom erfarenheter från betydligt tuffare förhållanden än de på flygfältet i Karlsborg.
– Det är skönt att ha vetskap om att RQ-35 har haft framgång i Ukraina, och tillverkaren applicerar erfarenheterna därifrån ganska snabbt, så det känns som att det är ett levande system, säger Primus Wijkmark.
Systemet införs på försök i armén och flygvapnets förband. Det rör sig om ett kompetent system, – och det är mer användarvänligt än föregångarna. I höst ska värnpliktiga från P 4 lära sig hantera Heidrun.
Vid UAS-centrum på K 3 testas ytterligare system. Ett säljs under benämningen Stalker, VXE–30. Även denna är en spaningsdrönare med fast monterade vingar som ska klara av att operera i en GPS-störd miljö.
Från förarens egen vy
Alla har sett bilderna. Ett videoklipp i berg-och dalbaneperspektiv från en drönare som styr genom terrängen och hittar sitt mål. Den störtar mot målet och bildströmmen bryts i det brusmönster som ibland kallas ”myrornas krig”. Tittaren förstår vad som hänt. En drönare har träffat målet och vapenlasten har detonerat. Den typ av drönare som ger det här perspektivet kallas FPV-drönare, förkortningen står för First Person View, alltså att föraren styr själv efter den bildström de ser i ett par VR-glasögon. Tekniken och kompetensen att använda den är mycket efterfrågad.
– Det här handlar om det som alla skriker efter just nu, det vill säga FPV. När man säger FPV ser alla framför sig hur man släpper en handgranat eller att farkosten flyger in och spränger sig själv, men systemen kan göra mycket mer än så, säger Nicklas Fredriksson, ställföreträdande chef för UAS-centrum.
Nicklas Fredriksson, ställföreträdande chef för UAS-centrum.
Foto: Hanna Ljungberg/Försvarsmakten
Jägarna får vad alla skriker efter
Vid K 3 i Karlsborg har försök med FPV-drönare genomförts under den senaste tiden. Arbetet har gett erfarenheter kring hur utbildning av FPV-piloter ska ske, samt inom vilka områden Försvarsmakten ska nyttja förmågan.
– Vi startar upp försöken direkt efter sommaren med jägarförbanden från både armén och flygvapnet, säger Nicklas Fredriksson.
Att hantera den här typen av drönare är dock svårare, piloten behöver uppåt tre månaders utbildning för att kunna hantera systemet. Det har noterats att yngre personer som spelat mycket dataspel har lättare att lära sig handgreppen.
En forcerad utveckling
Mycket görs och mycket har gjorts inom det Försvarsmaktens ledning kallar ”forcerad förmågetillväxt”. Det handlar om att snabbt skaffa sig kompetens på det här området och andra.
På drönarområdet går utvecklingen blixtsnabbt.
– Jämfört med var vi började med UAS har på K 3 så har mycket hänt. Det nya är antalet som används och de många olika funktioner de har. Utvecklingen berör alla nivåer inom Försvarsmakten, inte minst högre förbandsnivåer. Här kommer vi att behöva utveckla förmågan att samordna luftrummet mellan drönare, helikoptrar och stridsflyg, säger Michael Gunnerek, chef för Försvarsmaktens UAS-centrum i Karlsborg.
Utvecklingen på drönarområdet för med sig nya krav. Ledningssystem kommer att utvecklas, metoder och taktik likaså. Det är en stor förändring som sker just nu och det går snabbt. Drönarspaning ger långt mer än en aning.