Ny antidrönarförmåga på rekordtid

I snålblåst och lätt sommarregn kommer den ena drönaren efter den andra flygande in mot två uppblåsbara ”stridsflygplan” på Tofta skjutfält. Ingen av dem når sitt mål utan möts av eldskurar från flera olika vapensystem, avfyrade av nymuckade värnpliktiga från Gotlands regemente.

Högt prioriterat

Förevisningsskjutningen är slutpunkten för ett projekt där armén tillsammans med Försvarets materielverk och försvarsindustrin på kort tid – cirka sex månader – satt samman ett antidrönarkoncept, bestående av befintliga system och med styrningen att systemen ska kunna handhas av värnpliktig personal.

– Det här är utomordentligt prioriterat. Den här komponenten är naturligtvis en del av det luftvärnskoncept som jag vill se så snart som möjligt, säger general Michael Claesson, överbefälhavare.

Skydd mot drönare (UAS) kräver god sensorförmåga för att upptäcka de små farkosterna och ge vapensystemen god måldata. I Operation Gute kombineras flera olika aktiva och passiva sensorer och ett ledningssystem med hög grad av automatisering möjliggör snabba insatser. Det är nödvändigt, för tiden från upptäckt till fientlig träff mäts ofta i sekunder.

Kanon och kulspruta

Eldkraften kommer från en Trackfire ARES med 30-millimeterskanon och kulspruta samt en BAE Tridon MK2 med 40-millimeterskanon.

– Vi behöver ha olika lager i skyddet, med grövre kaliber för längre räckvidd och mindre kaliber för att ta hand om hot på kortare avstånd, säger fanjunkare Kristoffer Rahlskog, Gotlands regementes projektledare för Operation Gute.