Att göra andra bättre – en hörnsten i officersrollen

– Du kan ha hur mycket kunskap som helst som yrkes- eller reservofficer, men om du inte har den pedagogiska förmågan att ge andra förutsättningar att lära av den kommer vi aldrig att bli så bra som vi kan bli i Försvarsmakten, förklarar Mikael Tedenstad Svebring, kurschef för pedagogikutbildningen på anpassad reservofficerskurs 1 (AROK 1). Att göra andra bättre genom att skapa gynnsamma lärsituationer för människor som lär på olika sätt är något vi ska vara riktigt duktiga på. I instruktörs- och handledarrollen kopplas pedagogiken ihop med ledarskapet.

Koll på truppen och utbildningsmetoder

Huvudmålet för pågående utbildning är att kadetterna ska kunna planera, genomföra och utvärdera utbildning av grupps storlek. Översikts- och detaljplaner för kadettledda trupputbildningspass tas fram enligt en strukturerad planeringsprocess. Det gäller att ha koll på sin trupp – vad är aktuell utbildningsståndpunkt, är gruppen nyligen sammansatt eller är det en mogen grupp, vilken utbildningsmetodik fungerar bäst under rådande förutsättningar och så vidare?  Beroende på truppens förutsättningar kan instruktören behöva röra sig mellan att vara strikt organisatör till en mindre strikt roll som handledare.
– Det är verkligen viktigt att man lär känna och är engagerad i sin trupp så att man kan utbilda på det bästa sättet, resonerar kadett Jesper Olanders, AROK 1. Inlärningen fungerar bäst när truppen brinner för det de ska utbildas i. Sen är det viktigt att man är lugn och metodisk, men också anpassningsbar så att man snabbt kan anpassa svårighetsgraden utifrån situationen och truppens respons.
– Att ha lite glöd och vara inspirerande är något jag uppskattar hos en instruktör för min egen inlärning, tillägger kadett Helena Rahm Juhlin. Nytänkande tycker jag är viktigt också, att inte fastna i att göra som man alltid har gjort utan hitta nya sätt som gynnar truppen och den aktuella lärsituationen.

Pedagogik i praktiken för att kunna göra nytta

Jesper och Helena på AROK 1 planerar och genomför sitt första trupputbildningspass under sommarens utbildning,  medan kadetterna på AROK 2 tillämpar sina redan förvärvade pedagogikkunskaper praktiskt på Nyårsåsens övnings- och skjutfält under utbildning till biträdande skjutledare på fast utbildningsanordning. Det är ett första steg mot att växa in i rollen fullt ut som skjutledare på hemförbandet så småningom. Det möjliggör användningen av reservofficerare i till exempel grund- och repetitionsutbildning av värnpliktiga för att förvärva och bibehålla förmåga i händelse av kris eller krig.

Inför, under och efter skjutpasset är det mycket att hålla reda på – förutom att förbereda själva övningspasset pedagogiskt enligt planeringsprocessen gäller det att ha koll på skjutplatsen och att göra en riskhantering. Vilka skjuttider gäller kopplat till miljötillståndet, vilka övningar får genomföras, är målvall och skjuttavlor iordning, hur upprätthålls sjukvårdsberedskap och beredskap med hänsyn till brandrisk med mera?
– Jag ser fram emot att vara personen som tar det övergripande ansvaret på skjutplatsen, sammanfattar kadett Kimm Nordvall. Jag tar särskilt med mig lärdomen från tidigare pedagogikkurs att ha en bra och fungerande tidsplan, men också en omfallsplanering så att jag ligger steget före och vet vad jag ska göra om något händer som gör att övningen inte kan genomföras som tänkt. Att vara tydlig med övningens syfte, mål och krav är också viktigt för att truppen ska känna motivation. Mitt mål är att vara lugn, strukturerad och utstråla trygghet så att övningstruppen känner förtroende för mig och den verksamhet vi bedriver på skjutbanan.