Att göra andra bättre – en hörnsten i officersrollen

Just nu utbildas ett sextiotal blivande reservofficerare på Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Ämnet pedagogik är en hörnsten under utbildningen – liksom i officersrollen. Under utbildningen läggs en teoretisk grund för hur människor lär och övningar organiseras, men kadetterna får också tillfälle att öva sin förmåga att utbilda och handleda andra.

Kadett Helena Rahm Juhlin är övningsledare och leder sitt första trupputbildningspass under sommarens pedagogikutbildning – ett utbildningspass med målet att de övade ska förstå innebörden av att vara eldberedd och försvarsberedd.
Kadett Helena Rahm Juhlin är övningsledare och leder sitt första trupputbildningspass under sommarens pedagogikutbildning – ett utbildningspass med målet att de övade ska förstå innebörden av att vara eldberedd och försvarsberedd, och kunna tillämpa detta korrekt. Foto: Försvarsmakten
Kadett Jesper Olanders med stridsparskamrat stödjer övningsledaren med målbildsförevisning - ingående i stridsställning.
Kadett Jesper Olanders med stridsparskamrat stödjer övningsledaren med målbildsförevisning. Foto: Försvarsmakten
Övningsledare kadett Helena Rahm Juhlin följer truppen i varje utbildningsmoment (på bilden övas ingående i stridsställning). Efter varje tillämpat moment stämmer övningsledaren av med truppen och ger återkoppling. Behöver momentet övas en gång till, finns tid till detta?
Övningsledaren följer truppen i varje utbildningsmoment. Efter varje tillämpat moment stämmer övningsledaren av med truppen och ger återkoppling. Behöver momentet övas en gång till, finns tid till detta? Foto: Försvarsmakten
Inför det praktiska utbildningspasset har översikts- och detaljplanering genomförts enligt Försvarsmaktens Handbok utbildningsmetodik. På bilden visas handboken och kadett Helena Rahm Juhlins övningsplan.
Inför det praktiska utbildningspasset har översikts- och detaljplanering genomförts enligt Försvarsmaktens Handbok utbildningsmetodik. Foto: Försvarsmakten
Kadett Kimm  Nordvall under utbildning till biträdande skjutledare – övningstruppen får bland annat träna på tillämpade skjutställningar under Kimms ledning.
Kadett Kimm Nordvall under utbildning till biträdande skjutledare – övningstruppen får bland annat träna på tillämpade skjutställningar under Kimms ledning. Foto: Försvarsmakten
Kadett Kimm Nordvall återkopplar skjutresultatet till en av de övade framme vid skjuttavlan.
Att ge konstruktiv återkoppling på skjutresultatet är en del i rollen som biträdande skjutledare. Foto: Försvarsmakten
Porträttbild på Kimm Nordvall.
Kadett Kimm Nordvall sammanfattar att han med kompetensen som biträdande skjutledare kan göra nytta på sitt hemförband. Foto: Försvarsmakten
Porträttbild kurschef MikaeTedenstad Svebring - vi har som mål att utbilda reflekternade praktiker.
– Efter utbildningen ska kadetterna kunna utvärdera andras, och inte minst sitt eget, genomförande av utbildning för att kunna fortsätta att utveckla sig själva på egen hand, något vi benämner som reflekterande praktiker, förklarar Mikael Tedenstad Svebring, kurschef för pedagogikkurserna vid sommarens reservofficersutbildningar vid MHS H. Foto: Försvarsmakten

– Du kan ha hur mycket kunskap som helst som yrkes- eller reservofficer, men om du inte har den pedagogiska förmågan att ge andra förutsättningar att lära av den kommer vi aldrig att bli så bra som vi kan bli i Försvarsmakten, förklarar Mikael Tedenstad Svebring, kurschef för pedagogikutbildningen på anpassad reservofficerskurs 1 (AROK 1). Att göra andra bättre genom att skapa gynnsamma lärsituationer för människor som lär på olika sätt är något vi ska vara riktigt duktiga på. I instruktörs- och handledarrollen kopplas pedagogiken ihop med ledarskapet.

Koll på truppen och utbildningsmetoder

Huvudmålet för pågående utbildning är att kadetterna ska kunna planera, genomföra och utvärdera utbildning av grupps storlek. Översikts- och detaljplaner för kadettledda trupputbildningspass tas fram enligt en strukturerad planeringsprocess. Det gäller att ha koll på sin trupp – vad är aktuell utbildningsståndpunkt, är gruppen nyligen sammansatt eller är det en mogen grupp, vilken utbildningsmetodik fungerar bäst under rådande förutsättningar och så vidare?  Beroende på truppens förutsättningar kan instruktören behöva röra sig mellan att vara strikt organisatör till en mindre strikt roll som handledare.
– Det är verkligen viktigt att man lär känna och är engagerad i sin trupp så att man kan utbilda på det bästa sättet, resonerar kadett Jesper Olanders, AROK 1. Inlärningen fungerar bäst när truppen brinner för det de ska utbildas i. Sen är det viktigt att man är lugn och metodisk, men också anpassningsbar så att man snabbt kan anpassa svårighetsgraden utifrån situationen och truppens respons.
– Att ha lite glöd och vara inspirerande är något jag uppskattar hos en instruktör för min egen inlärning, tillägger kadett Helena Rahm Juhlin. Nytänkande tycker jag är viktigt också, att inte fastna i att göra som man alltid har gjort utan hitta nya sätt som gynnar truppen och den aktuella lärsituationen.

Pedagogik i praktiken för att kunna göra nytta

Jesper och Helena på AROK 1 planerar och genomför sitt första trupputbildningspass under sommarens utbildning,  medan kadetterna på AROK 2 tillämpar sina redan förvärvade pedagogikkunskaper praktiskt på Nyårsåsens övnings- och skjutfält under utbildning till biträdande skjutledare på fast utbildningsanordning. Det är ett första steg mot att växa in i rollen fullt ut som skjutledare på hemförbandet så småningom. Det möjliggör användningen av reservofficerare i till exempel grund- och repetitionsutbildning av värnpliktiga för att förvärva och bibehålla förmåga i händelse av kris eller krig.

Inför, under och efter skjutpasset är det mycket att hålla reda på – förutom att förbereda själva övningspasset pedagogiskt enligt planeringsprocessen gäller det att ha koll på skjutplatsen och att göra en riskhantering. Vilka skjuttider gäller kopplat till miljötillståndet, vilka övningar får genomföras, är målvall och skjuttavlor iordning, hur upprätthålls sjukvårdsberedskap och beredskap med hänsyn till brandrisk med mera?
– Jag ser fram emot att vara personen som tar det övergripande ansvaret på skjutplatsen, sammanfattar kadett Kimm Nordvall. Jag tar särskilt med mig lärdomen från tidigare pedagogikkurs att ha en bra och fungerande tidsplan, men också en omfallsplanering så att jag ligger steget före och vet vad jag ska göra om något händer som gör att övningen inte kan genomföras som tänkt. Att vara tydlig med övningens syfte, mål och krav är också viktigt för att truppen ska känna motivation. Mitt mål är att vara lugn, strukturerad och utstråla trygghet så att övningstruppen känner förtroende för mig och den verksamhet vi bedriver på skjutbanan.