Gemensamma operationer i fokus

Samverkan mellan samtliga försvarsgrenar är i fokus när ett trettiotal blivande förvaltare är i slutfasen av sin Högre specialistofficersutbildning (HSOU) vid Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Den näst sista utbildningsveckan ägnas åt en syntesfältövning på Gotland, en utmärkt plats för att reflektera över vad som krävs i gemensam ansträngning för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Vid ett möjligt luftlandsättningsfält är engagemanget stort angående hur en fientlig luftlandsättningsoperation skulle kunna mötas och avvärjas. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Erik Springer Engdahl, specialistofficer från Totalförsvarets skyddscentrum, kan bidra med viktig funktionskompetens som kan påverka framförallt markstriden. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Vid en möjlig landstigningsstrand är det bland annat fokus på vad som händer i sjöstriden innan en fientlig styrka når land. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Flygvapenförvaltare Peter Sjöstrand och marinförvaltare Anders Wiberg har följt fältövningen på plats med stort intresse, men också kunnat bidra aktivt med viktiga inspel. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Efterhand blir det tydligt för de studerande hur de egna funktionerna bidrar till en helhet som kan lösa uppgiften att försvara Sverige. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Simon Härenstam från Länsstyrelsen Gotland, som gör risk- och sårbarhetsanalyser, lyfter fram perspektivet hur samhället och befolkningen kan påverkas av den militära planläggningen och närvaron. Både det civila och militära försvaret måste arbeta och fungera tillsammans inom ramen för Totalförsvaret i en kris- eller krigssituation. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Utbildningschef Conny Hansen beskriver förutsättningarna vid inloppet till Slite hamn. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

– Det viktigaste man lär sig är att börja samverka med de andra försvarsgrenarna, konstaterar Erik Springer Engdahl, specialistofficer på Totalförsvarets skyddscentrum. Det blir tydligt att vi strider och löser en uppgift tillsammans. Vi behöver komplettera varandras styrkor och kompensera varandras svagheter för att lyckas.

Dynamiskt scenario på viktig plats

Att försvara en ö innebär naturligt en gemensam planering där både luft-, sjö- och markoperationer måste samordnas för att lösa uppgiften. Scenariot som spelas upp leder till en gemensam operation för att avvärja luftlandsättning och landstigning på Gotland. ”Spelet” börjar med ”gråzonsproblematik”. Efterhand aktiveras Totalförsvarets olika komponenter när de studerande tar sig igenom hela stegringen från fred via kris och höjd beredskap till krig.
– När jag tog officersexamen 2004 fanns inte Gotland ”på kartan” i vår taktikutbildning, konstaterar Helene Arvling, lärare på MHS H, nu själv elev. Det är därför nyttigt att vara på plats här. Det är svårt att skapa samma bild av och känsla för utmaningar och möjligheter i en lektionssal. Förståelsen blir större för komplexiteten i att styrketillväxa och kraftsamla på en geografisk plats. ”Spelet” gör det tydligt att vi jobbar tillsammans och måste hantera olika utmaningar, till exempel att vi ibland uttrycker oss på olika sätt i de olika försvarsgrenarna och behöver olika lång tid för att planera och koordinera verksamheten.

Delar blir en helhet, olikheter berikar

Det är nu alla nyförvärvade kunskaper i taktik, militärteori och folkrätt vävs ihop till en helhet, från strategisk ner till taktisk, och ibland stridsteknisk nivå. De blivande förvaltarna genomför bedömanden och diskuterar olika handlingsalternativ, åker runt på ön och rekognoserar hamnar och möjliga luftlandsättnings- och landstigningsplatser. En angripare överraskar förmodligen genom att göra det oväntade. Då gäller det att kunna återta initiativet med hjälp av stor kreativitet och små medel.
– Jag har fått ta del av många konstruktiva diskussioner där många nyanser av hur man kan lösa uppgiften kommer fram tack vare att eleverna bidrar med sina olika försvarsgrens- och funktionskompetenser, konstaterar Peter Sjöstrand, flygvapenförvaltare som följt fältövningen. Fördelen är att vi får fler kreativa lösningsförslag vilket gör oss mindre förutsägbara. Vi blir helt enkelt farligare för fienden!

Utveckling för varje år

HSOU är en relativt ny utbildning som införts på grund av att Försvarsmakten införde ett nytt flerbefälssystem 2008, ett system som alltmer hittar sina former. HSOU genomförs nu för fjärde gången. För varje genomförande har den finslipats lite, liksom syntesfältövningen på Gotland.
– Den här gången nådde vi längre i diskussioner och lösningar än vad vi tidigare gjort, sammanfattar Conny Hansen, utbildningschef på MHS H. Det känns inspirerande, inte minst för att både förbanden och de studerande ställer högre krav på oss som utbildare nu när det efterhand blir tydligare vad som krävs av en förvaltare i Försvarsmakten. Jag blir glad när jag ser hur vi tillsammans med stödet från stridskraftsskolor och försvarsgrensförvaltare svarar upp. Genom konstruktiva prestigelösa diskussioner, där både elever och lärare bidrar med sina kunskaper, hjälps vi åt att bli bättre. Det är tillsammans vi blir starkare!