Det var en bred uppslutning av representanter från totalförsvarets intressenter som checkade in i Arena Skövde för två mycket intensiva, debattglada och faktaspäckade dagar.
Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), landsting/regioner och kommuner, länsstyrelser, räddningstjänster, frivilligorganisationer, näringsliv och politiker på alla nivåer – inte minst från försvarsutskottet – fanns där för att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Alla guidades med säker hand genom de många programpunkterna av moderatorn Annika Nordgren Christensen.
Måndagens huvudnummer hade sin grund i de pågående statliga utredningarna ”Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel” och ”Sjukvården i kris och krig”. När de av regeringen utsedda utredarna Elisabeth Nilsson och Åsa Kullgren hade presenterat sina arbeten vidtog en workshop där konferensdeltagarna delades upp i olika grupper med uppgiften att förse utredarna med nya uppslag och förslag.
Detta var långt ifrån det enda som avhandlades under den första konferensdagen, som inleddes med att generalmajor Gunnar Karlsson, chefen för Must, och biträdande säkerhetspolischefen Charlotte von Essen klev upp på scenen för att prata om gråzonsproblematik och förklara hur och varför olika verksamheter kan drabbas av angrepp.
– Gapet mellan hot och skydd ökar för närvarande, konstaterade Gunnar Karlsson, och fick medhåll av von Essen.
Både satte också fingret på den nya Säkerhetsskyddslag som trädde i kraft den första april och som ställer högre krav på såväl privata som offentliga organisationer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Utökade ekonomiska resurser har ännu inte tillförts för de nya kraven.
– Varför det är så är en politisk fråga och ska inte ställas till oss, kommenterade Must-chefen kort.
När det säkerhetspolitiska läget var avklarat riktades uppmärksamheten mot brigadgeneral Gabor Nagy, chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning, och Camilla Asp, avdelningschef på MSB.
Av deras anföranden framgick tydligt att det i dag är Försvarsmakten som måste luta sig mot de civila aktörerna och myndigheterna i totalförsvarsplaneringen. Men att även de civila myndigheterna befinner sig i en återuppbyggnadsfas vittnade bland andra Patrik Norling, tillförordnad försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Värmland.
– Länsstyrelsen är ju den högsta civila totalförsvarsmyndigheten. 1989 arbetade det 35 personer på vår försvarsenhet. 2009 var det bara 3 personer. I dag är det 12 och vi fortsätter att växa.
Innan måndagen var över hade generalmajor Michael Claesson, på hela 15 minuter som han själv uttryckte saken med glimten ögat, redogjort för hur Försvarsmakten ska växa sig allt starkare de kommande åren.
Under tisdagsförmiddagen hade, bland annat, brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, ställföreträdande arméchef, och överste Jonas Karlsson, chef för Hemvärnets stridsskola, tid på scenen.
– Om var och en på både den civila och den militära sidan börjar med att fundera på vad i deras verksamhet som måste fungera, vad som inte får fallera; om man börjar där och samtidigt samverkar med andra aktörer då har man en väldigt bra grund att stå på, sa Fredrik Ståhlberg.
– Frågar man allmänheten vilken uppgift som hemvärnet har så svarar nog de flesta släcka bränder, eller leta efter försvunna personer. Men hemvärnets viktigaste uppgifter är att skydda och bevaka, det är så att säga bottenplattan, så att marinen, flygvapnet och armén kan ägna sig åt sina huvuduppgifter. Detta hindrar ju inte att vi också ställer upp när civilsamhället verkligen behöver vår hjälp, sa Jonas Karlsson.
Brandkåren Norra Dalarnas brandchef och vice brandchef, Johan Szymanski och Peter Bäcke, delade med sig av sina erfarenheter från förra sommarens bränder vid Älvdalens skjutfält. Bränder som i många stycken bekämpades framgångsrikt med nya och innovativa metoder. Slutsatserna från släckningsarbetet kan också stå som modell för såväl de positiva inslagen som det som måste förbättras i det svenska totalförsvaret.
Ett framgångsrikt exempel på lyckad totalförsvarsplanering gavs därefter av Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör och säkerhetsskyddschef i Västerås stad.
Sista programpunkten på den sjunde Försvarskonferensen i Försvarsmaktsrådet Skaraborgs regi var en paneldebatt med ledamöter från Försvarsutskottet - en logisk slutpunkt med tanke på tanke på den slutrapport från Försvarsberedningen, gällande försvarsinriktningen 2021-2025, som kommer att landa på riksdagens bord i maj.
Fakta: Försvarsmaktsråd Skaraborg består av representanter för Livregementets husarer K 3, Skaraborgs regemente P 4, Trängregementet Träng R, Skaraborgs flygflottilj F 7, Markstridsskolan MSS, Skövde, Lidköping och Karlsborgs kommuner.