En korvetts första bunkring till sjöss

Efter ett intensivt första övningsdygn har det blivit dags för korvetten Härnösand att bunkra till sjöss, alltså ta emot bränsle från ett annat fartyg under gång. Ett moment som kommer att genomföras flera gånger under marinens stora höstövning Swenex 15 där temat är sjöfartsskydd.

Hög precision gäller när två fartyg manövreras nära varandra.
Hög precision gäller när två fartyg manövreras nära varandra.
Hög precision gäller när två fartyg manövreras nära varandra. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Med hjälp av färgade skyltar signalerar man mellan fartygen vad som blir nästa steg.
Med hjälp av färgade skyltar signalerar man mellan fartygen vad som blir nästa steg. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Härnösand har det gångna dygnet utsatts för bland annat simulerade robotattacker och anfall av fientligt flyg. För att möta hoten har fartyget ofta satt högsta fart i kombination med kraftiga kursändringar, något som förbrukat en hel del bränsle.

Fullbunkrade och beredda inför framtiden

‒ Uthållighet är nyckeln till framgång i en sjöfartsskyddsoperation som denna. Därför är det viktigt att vi kan bunkra från ett annat fartyg och inte förlora tid genom att gå in i en hamn och hämta bränsle, säger Thomas Zimmermann, Härnösands sekond och näst högsta chef ombord.

Han befinner sig på bryggan för att ge råd till korvettens manöverofficer Tobias Pettersson, som just ska genomföra sin och fartygets första bunkring till sjöss. Några hundra meter föröver ligger stödfartyget Carlskrona som ska pumpa över den dieselbrännolja som driver Härnösands gasturbiner och dieselmotorer.

Strax akter om Carlskrona guppar två bojar i vattnet, en gul och en röd. De markerar dels bunkringsslangen som stödfartyget har lagt ut, dels en hemtagningslina som är kopplad till bunkringsslangen.

Ett lagarbete

Nu börjar en välkoordinerad balett där manöverofficeren Tobias Pettersson och bunkerchefen Fredrik Winkler är huvudpersonerna. Bunkerchefen, som till vardags är Härnösands maskinchef, leder arbetet i förliga förtöjningsutrymmet.

När manöverofficeren har lagt fartyget i rätt position skickar bunkerchefen upp en ur besättningen på fördäck via en lucka. Där kastar han en lina med en krok som fångar upp hemtagningslinan.

‒ Hej och hå! Hej och hå! ropar de besättningsmedlemmar som drar in och lägger fast den gula, sjöblöta linan runt ett spel som bunkerchefen startar.

Strax ålar sig den svarta bunkringsslangen ombord och görs fast till fartygets egen bränsleledning. Överföringen av dieselbrännoljan kan börja. Men det är tidskrävande, två timmar tar det att fylla tankarna. Och under hela den tiden är det viktigt att Härnösand håller sin position så att bunkringsslangen inte slits av.

‒ Det man måste tänka på är att hålla rätt avstånd till det givande fartyget, i det här fallet Carlskrona, och hela tiden vara med och korrigera kurs och fart, säger manöverofficer Tobias Pettersson som känner sig nöjd med sin och Härnösands första bunkring till sjöss.

Och han får medhåll av bunkerchefen Fredrik Winkler.

‒ Det gick väldigt bra, både hos oss i fören, i maskin och på bryggan. Kanske skulle vi kunna synka oss lite bättre med manöverofficeren, avslutar han.