Tidigt på morgonen den första september 1939 anföll Tyskland Westerplatte – då en isolerad polsk militär transitdepå i den fria staden Danzig. Tyskarna mötte oväntat hårt motstånd från en, som de bedömde numerärt helt underlägsen, polsk försvarsstyrka. Erövringen skulle genomföras på några timmar. Polackerna bjöd envist motstånd i en dryg vecka.
- Vid den stora björken där stupade den tyska löjtnanten Henningsen som ledde det tyska markanfallet mot Westerplatte drygt sju timmar in i den inledande striden, visar Mattias Röijer, lärare i krigsvetenskap på MHS H.
På marken ligger fortfarande rostiga patronhylsor kvar i resterna av den polska stridsställning där det dödande skottet avlossades. Efter drygt sjuttio år är spåren efter krigshändelserna fortfarande påtagliga.
Med facit på hand
- Den här övningen är klockren, konstaterar kadett Mikael Källmark, som agerat anfallare. Att få göra en stridsplan på liknande underlag som de verkliga styrkorna hade och sen genomföra ett taktiskt spel där man kan jämföra med det verkliga händelseförloppet är mycket bra! Det var många känslor som hann infinna sig när vi var ute i terrängen, allt från spänning till frustration när man förstår att planen kanske inte kommer att fungera fullt ut som man tänkt.
De anfallande kadetterna hade, liksom tyskarna, ett bristfälligt kartunderlag över området och felaktig information om den försvarande styrkan, bland annat när det gällde numerär och beväpning.
- Jag tycker ändå att vi hade gjort en bra motståndaranalys, men det inträffar alltid saker på detaljnivå som är svåra att reda ut under striden, konstaterar kadett David Ström. Man förstår verkligen hur komplext det är att gå till anfall mot en fiende som är försvarsberedd, som polackerna var. Det gör ont att få förluster även om det bara är ett spel.
Att lära av historien
När det taktiska spelet är över är det dags att reflektera och koppla de nyvunna erfarenheterna mot den teoretiska utbildning som inlett sommarens reservofficerskurs (ROK 1). Men är händelser för över 70 år sedan verkligen relevanta idag?
- Vi kan använda och tillämpa många av de militärteoretiska principer och reglementen, till exempel markstridsreglementet, som används i Försvarsmakten idag, förklarar Mattias Röijer. Krigföringens grundprinciper är desamma, och det går alldeles utmärkt att till exempel reflektera över vilka anfalls- och försvarsprinciper som är lämpliga.
Med respekt för de stupade
Att tillbringa tid på den historiska marken vid Westerplatte är något som berör.
- Vi borde tänka lite oftare på att mer än 60 miljoner människor dog under andra världskriget, säger kadett David Ström. Det blir för mig betydligt mer konkret när jag nu rört mig på den här historiska marken där soldater har stridit, lidit och dödats.
Några lärorika dagar på Westerplatte avslutas med kransnedläggning och en tyst minut vid gravmonumentet till minne av de polska försvarare som stupade under striderna.
- Det var en värdig ceremoni och jag känner stor stolthet att jag fick vara med att hedra de stupade soldaterna , sammanfattar kadett Mikael Källmark.