Viktigt vägval för soldater

Anpassad specialistofficersutbildning ett alternativ

Just nu genomförs ett försök med en anpassad specialistofficersutbildning (ASOU) på Militärhögskolan i Halmstad för ett femtiotal av arméns erfarna gruppchefer. Många soldater upplever sig stå i ett vägskäl efter tre till sex års tjänstgöring. Ska jag lämna Försvarsmakten eller satsa vidare? ASOU kan vara vägen framåt.

ASOU 14 vid MHS H genomför grundläggande taktikutbildning på  Nyårsåsens övningsfält utanför Halmstad.
ASOU 14 vid MHS H genomför grundläggande taktikutbildning på  Nyårsåsens övningsfält utanför Halmstad.
Gruppen inleder dagens muntliga stridsövning med att analysera och diskutera innebörden av kompanichefens order med läraren Christoffer Bergman. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Kadett Niklas Sjögren genomför ASOU 14 vid Militärhögskolan i Halmstad.
Kadett Niklas Sjögren ser fram emot ökad handlingsfrihet som specialistofficer, till exempel att själv kunna genomföra skjutning på skjutbana med soldaterna. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Kadett Ola Nilsson genomför ASOU 14 på MHS H.
– Var inte rädda att söka ASOU, uppmanar kadett Ola Nilsson sina soldatkollegor. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

– Jag känner redan nu efter sex veckor på ASOU att jag vill fortsätta i armén, berättar kadett Niklas Sjögren, normalt ställföreträdande gruppchef på P 7 i Revingehed. Han, liksom kurskamraten Ola Nilsson från Ing 2 i Eksjö, har båda känt att de kommit till ett vägskäl där det känns naturligt att bestämma om det är dags att gå ut i det civila eller stanna kvar i Försvarsmakten.
– För mig har valet stått mellan att söka mig till polisyrket eller att slå in på den här vägen att bli specialistofficer, förklarar Niklas Sjögren.
– Det här känns som ett väldigt naturligt steg efter tre till fyra års tjänstgöring om man tycker att man står och stampar och inte lockas av att till exempel sköta en kulspruta i åtta år som soldat, tillägger Ola Nilsson. Det här öppnar upp helt nya utvecklingsmöjligheter.

Taktikens grunder i terrängen

Efter inledande veckor med generell utbildning i ledarskap, pedagogik, fysiskt stridsvärde, engelska och försvarsupplysning är det nu taktik som gäller till hundra procent. Kadetterna har ägnat sig åt en veckas teoretiska grunder där man bland annat introducerats i krigföringsprinciper, motståndarkunskap och bedömandemetodik. Nu är kadetterna ute i terrängen på Nyårsåsens övningsfält utanför Halmstad för att i muntliga stridsövningar omsätta de teoretiska kunskaperna i praktiken. Läraren Christoffer Bergman agerar kompanichef och ger order som kadetterna tar emot och omsätter till stridsplaner på plutonsnivån. Sedan genomför de ordergivning till underställda gruppchefer.

Under gårdagen tog plutonen ett terrängavsnitt från motståndaren. Dagens uppgift är att förbereda 60 minuters fördröjningsstrid eftersom kompanichefen bedömer att motståndaren förbereder ett motanfall.
– Nu är det bara att ta av stridshjälmen och sätta på tänkarmössan, säger Niklas Sjögren leende. Det här är ju inte helt obekant, men nu krävs det att jag tänker på ett nytt sätt. Jag har ju tidigare varit helt fokuserad på gruppen, och nu får jag en helt annan förståelse för sammanhanget med kompani- och plutonsnivån. Det gör det hela faktiskt lättare!

Nöjda kadetter som snart går vidare

Både Niklas och Ola är överens om att utbildningen hittills varit både teoritung och intensiv, men väldigt bra.
– Vi är inte vana att sitta i lektionssal en hel dag, men nu börjar man vänja sig och de två senaste veckorna under taktikutbildningen har det börjat kännas riktigt bra, säger Ola Nilsson.
– Vi är ju bra på det praktiska, men det är verkligen det här jag behöver, konstaterar Niklas Sjögren. För mig har det varit avgörande under den här omställningen att lärarna har sett till att det är högt i tak och att vi har blivit bemötta som blivande kollegor.

Snart lämnar kadetterna Militärhögskolan i Halmstad för att fortsätta sin funktions- och befattningsspecifika utbildning på Markstridsskolan och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum. Både lärare och kadetter är överens om att det är en stor styrka att så många av arméns funktioner är representerade under det här utbildningsskedet, något som inte minst märks under övningarna ute i terrängen där man engagerat diskuterar framgångsfaktorer och omedelbara åtgärder med mera kopplat till dagens fördröjningsstridsuppgift.
– Den stora skillnaden för mig mellan att utbilda de här kadetterna och våra andra kadetter som kommit direkt via den grundläggande militära utbildningen (GMU) och den förberedande officerskursen (FOK) är att det går betydligt snabbare att omsätta teorin till praktik. Det ger ett mervärde när de så konstruktivt bidrar med sin erfarenhet och funktionskunskap, förklarar Christoffer Bergman.