Aerodynamik i taktiken

Att bygga ett eget flygplan var en utmaning för de blivande flyg- och helikopterteknikerna i kursen om aerodynamik på Försvarsmaktens tekniska skola. Nästa utmaning blev att pröva det radiostyrda flygplanet i strid, och skicka ut det på spaningsuppdrag.

Nu gäller det – ska UAV:n klara flygningen när Kristoffer Gustafsson skickar upp den i luften? Foto: Selma Sedelius/Försvarsmakten
Operatör Hans Björkman ser datorbilden från kameran i UAV:n genom ett par glasögon. Plutonchefen David Lind får en lägesrapport.
Operatör Hans Björkman ser datorbilden från kameran i UAV:n genom ett par glasögon. Plutonchefen David Lind får en lägesrapport. Foto: Selma Sedelius/Försvarsmakten
Operatör Hans Björkman ser datorbilden från kameran i UAV:n genom ett par glasögon. Plutonchefen David Lind får en lägesrapport. Foto: Selma Sedelius/Försvarsmakten

I kursen om grundläggande aerodynamik har kadetterna som studerar till flyg- och helikoptertekniker vid Försvarsmaktens tekniska skola fått i uppgift att själva bygga en UAV (unmanned aerical vehicle, en obemannad luftfarkost). I två veckor har de räknat, ritat, konstruerat, byggt, prövat och byggt om sina farkoster för att de ska kunna flyga. De har använt material som balsaträ, cellplast och kolfiber.

Men kursen går ytterligare ett steg: en UAV ska också användas taktiskt i en stridssituation. Den har utrustats med en övervakningskamera, som sänder bilder trådlöst via videolänk till en bärbar dator, som ska tas med ut på fältet och som är kopplad till ett par glasögon där en operatör ser bilderna.
– UAV:n används till spaning framåt, för att soldaterna ska kunna rycka fram på ett säkert sätt, säger läraren Christer Rosenvall. Istället för att skicka fram spanare skickar man upp en UAV som spanar bakom kröken eller kullen.

Eld och spaning

Därför står nu ett tjugotal blivande flyg- och helikoptertekniker i kamouflageuniform på Ringenäs skjutfält beredda att tillämpa sina kunskaper i aerodynamik i en stridssituation. De rycker fram genom skogen och intar stridsställning vid kanten av en utförsluttning.
– Anläggning! Eld!, ropar plutonchefen, och alla skjuter skarpt mot fienden, i form av plåtfigurer. Efter en häftig eldstrid beordrar plutonchefen fram UAV:n, som snabbt görs redo för flygning.

Det fungerar – farkosten går upp i luften som den ska. Operatören får in bra bilder över fältet i datorn, som i sin tur är kopplad till ett par glasögon.
– Vänster! Lite lägre!, säger operatören till piloten som radiostyr planet.
Plutonchefen kommer fram och får en lägesrapport. Fienden är nedkämpad och inga andra hot syns till i terrängen. Plutonen kan återvända genom skogen efter utfört uppdrag.
– Flygningen gick jättebra, konstaterar piloten Kristoffer Gustafsson efteråt. Jag var lite stolt, faktiskt.
– Jag fick en bra överblick över fältet, säger operatör Hans Björkman. Jag såg att målen låg ner, och jag hade kunnat se om folk rörde sig i terrängen.

Taktiskt verktyg

Kadetterna som innan kursen startade inte ens visste att de kunde bygga ett flygplan, kan nu både bygga plan och använda dem taktiskt.
– Det här är ett ganska nytt taktiskt verktyg som kan användas i strid, säger lärare Christer Rosenvall. Idag sitter kameran på ett flygplan, eftersom det är det vi kan – vi är ju flygtekniker. Men i framtiden kanske den kan sitta på en radiostyrd bil eller vad som helst, utvecklingen går mot allt mindre farkoster. Att se men inte synas är viktigt.