Under det senaste decenniet har Försvarsmakten reducerats åtskilliga gånger i omställningen från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett insatsberett och i stora stycken Insatt insatsförsvar. Invasionsförsvarets främsta uppgift var av avskräckande karaktär, medan dagens insatsförsvar skall verka såväl nationellt som - inte minst - internationellt, för att tillvarata Sveriges säkerhetspolitiska intressen.
Vi talar om en enorm omställning som har gått mycket fort och medfört stora konsekvenser för försvarets verksamhet. Det cirkulerar ständigt ett påstående om att Försvarsmakten alltid kostat 40 miljarder, vilket ger en felaktig bild. Om man istället ser denna kostnad i förhållande till BNP blir det en mer rättvisande jämförelse.
Om dagens försvarsanslag skulle ha samma andel av BNP som i slutet av 1980-talet, hade budgeten handlat om cirka 70 miljarder. Så är dock inte fallet. Som bekant rör det sig om cirka 40 miljarder, en betydligt mindre summa. Men, visst kan Försvarsmakten bli bättre i det ekonomiska uppföljningsarbetet. Stöd kommer här från det kompetenta Ekonomistyrningsverket, ett samarbete som för övrigt redan pågår. Detta är en del av den verklighet vi lever i.
Men det finns andra områden som också är viktiga. För under tiden som vi bollar siffror pågår skarpa insatser i bland annat Afghanistan, Kosovo och Tchad. I Afghanistan ser vi en fortsatt utveckling av kriminella nätverk, vapenhandel, korruption och opiumhandel. I Kosovo händer det mycket sedan självständighetsförklaringen. Kravaller och oroligheter förefaller vara en del av den nya vardagen. Våra soldater kan tillsammans med övriga världssamfundet vara en stabilisator i området och bidra till en säkrare miljö. I Tchad har vi nyss landat. Här hemma pågår en politisk diskussion om förlängning av insatsen eller ej, samtidigt som vi brottas med ett antal logistiska problem. Ett påtagligt exempel: hur transporterar vi allt behövligt materiel, snabbt och säkert? Tchad är ett land nästan tre gånger så stort som Sverige och med endast 27 mil asfalterad väg, att jämföras med Sverige som har 1297 mil asfalterad väg. Detta är ett av många dilemman vi ställs inför i våra internationella insatser.
Diskussionen om försvarets obalans och ekonomi kommer att fortsätta under 2008. Det är viktigt att snarast få klargjort vilka uppgifter vi har inom Försvarsmakten kopplat till de resurser vi får oss tilldelade. Och det kärva ekonomiska läget ger konsekvenser, inte bara för 2008 utan också för kommande år. Men det är inte bara ekonomidiskussionen som är aktuell inom Försvarsmakten. Våra internationella åtaganden blir mer och mer komplicerade. Lägen som uppstår är inte så sällan svåra, utmanande och ibland farliga att hantera. Det här är situationer som personal från Försvarsmakten ständigt lever i. Kort sagt, en del av vardagens problem och utmaningar.
Staffan Dopping
Ansvarig utgivare/Informationsdirektör