Vädret- en viktig del av luftförsvaret

Just nu pågår Luftförsvarsövning 2022, LFÖ 22, i södra och mellersta Sverige. Flygvapnet och luftvärnet övar tillsammans med deltagare från Finland förmågan att försvara Sveriges territoriella integritet, och det övas dygnet runt fram till onsdag 25 maj. Försvarsmaktens meteorologer har en central roll för övningen.

Två män i grön uniform sitter och tittar på datorskärmar och kartor
Två män i grön uniform sitter och tittar på datorskärmar och kartor
På Försvarsmaktens Meteorologiska och Oceanografiska Centrum i Enköping är verksamheten igång dygnet runt, året om. Foto: Daniel Sanchez/Försvarsmakten

Något som ofta påverkar luftförsvaret är vädret. Oavsett om man står på marken eller befinner sig i luften så kan olika vädertyper försvåra eller underlätta verksamheten. Att exempelvis låga moln, byvind och kraftig nederbörd påverkar en landning är kanske lätt att inse, men att även klart väder kan medföra negativa konsekvenser är inte lika uppenbart.

- Hög luftfuktighet i atmosfären till exempel, kan öka risken för kondensationsstrimmor som avslöjar flygplanets position och över hav kan en viss kombination av temperatur och fuktighet på olika höjd orsaka ett fenomen som kallas ledskikt. Ledskikt medför onormala räckvidder för radar- och kommunikationssystem, vilket underlättar eller försvårar upptäckt av okända flygplan. Detta är information som luftvärnet har möjlighet att dra nytta av, berättar Ylva Bjernhed vid Försvarsmaktens Meteorologiska och Oceanografiska Centrum, METOCC.

Deltagarna i LFÖ 22 får huvudsakligen sina väderprognoser från METOCC som är igång dygnet runt, året runt. Där jobbar Försvarsmaktens egna meteorologer med att göra prognoser, bedömningar och presentationer kring vädrets påverkan på de olika militära operationerna. Som en del av arbetet ingår det att sätta sig in Försvarsmaktens olika verksamheter och hur vädret påverkar. Försvarsmeteorologerna behöver därför, förutom en civil universitetsutbildning, även en officersutbildning. På METOCC jobbar även civila inom olika yrkesområden, däribland en oceanograf som är expert på havets egenskaper.

Flygdivisionerna som deltar i övningen får även information från försvarsmeteorologer som är utlokaliserade på olika flygbaser. Piloter som ska starta har en skyldighet att ta reda på hur vädret kommer vara vid start, landning och i området där de ska flyga.

- Försvarsmeteorologerna presenterar därför regelbundet vädret och dess påverkan för piloterna, och följer sedan upp prognosen samt kontaktar ansvariga om vädret avviker från det som är sagt, säger Ylva Bjernhed.

Annat väderunderlag som produceras för övningen är exempelvis höjdvindar på olika nivåer för Luftvärnet, textade markväderprognoser samt begränsningsprognoser i form av kartor och olikfärgade staplar, så kallade VIMO-linjaler (VIMO= Vädrets Inverkan på Militära Operationer). Produkterna är anpassade efter verksamhetskritiska gränser för olika väderparametrar, och ser därför i stort sett likadana ut även när det inte pågår någon övning. För att underlätta för utländska deltagare under LFÖ 22 skrivs vissa av produkterna på engelska.