– Jag upplevde att den historiska personalförsörjningsreform som var på väg att genomföras när plikten efter 109 år lades vilande 2010 inte fick gå organisationen förbi utan att belysas ur olika perspektiv, förklarar Sophie som arbetar på Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet vid Militärhögskolan i Halmstad. Jag kände starkt att jag ville fånga den och fick också den fina möjligheten att göra det inom ramen för Försvarsmaktens doktorandprogram.
En reformidés ”resa” med praktikerna i fokus
Från och med 1 juli 2010 övergick Försvarsmakten från att vara ett värnpliktsförsvar till en organisation med anställda medarbetare på frivillig grund – en organisation ”som alla andra”, som skulle attrahera, rekrytera och försöka behålla medarbetare. Någon månad före detta startade Sophie sin forskning som bland annat bygger på ett mycket praktiknära fältarbete. Hon har följt reformidéns resa, bland annat i det direkta mötet mellan Försvarsmaktsledning och landets förbandsledningar, genom att delta i huvuddelen av ÖB:s chefsmöten under en nästan tre år lång period.
– Jag har också ”rest” med reformidén genom landet när jag besökt och intervjuat många medarbetare på olika platser som genomförde idén i praktiken, de som skulle ”lösa uppgiften”, berättar Sophie. Jag har fått ta del av deras upplevelse när den befintliga praktiken mötte den reform som regering och riksdag gav Försvarsmakten i uppgift att genomföra.
Tidens betydelse i en omvälvande tid
Sophie har utfört sin forskning under en omvälvande och mycket händelserik tid i Försvarsmakten, en tid där organisationens medarbetare haft väldigt mycket att göra:
– Det är unikt att kunna studera ett skeende som pågår. Forskning bedrivs oftast i efterhand när något har skett. Trots att alla var intensivt upptagna med att genomföra reformen var de samtidigt väldigt generösa med att dela med sig av sin tid och sina erfarenheter.
Just tidens betydelse blev tydlig under Sophies arbete:
– I det här fallet genomfördes genomgripande förändringar på relativt kort tid. Försvarsmakten är en organisation där medarbetarna är vana vid att ”fixa det”, att lösa uppgiften helt enkelt. Men liksom att pengar, materiel och personal betraktas som resurser är tiden det också. Tid till eftertanke, kloka avvägningar och delaktighet är värdefullt för en organisation i stor förändring.
Värdefull förståelse för reformprocessen
Nu har Försvarsmakten hunnit genomgå ytterligare en förändring av personalförsörjningen. Sedan 1 januari 2018 är grundutbildning under plikt återinförd som komplement till ”frivilligheten”.
– Sophies forskning om reformprocesser är högaktuell, betonar Anders Stach, chef för Militärhögskolan Halmstad. Den ger oss möjlighet att se på förändring i vår organisation ur både ett bredare och djupare perspektiv. Jag är övertygad om att den kommer att ge flerfaldigt tillbaka till både Försvarsmakten och oss på Militärhögskolan Halmstad.
– Sophie beskriver i sin avhandling en viktig brytningstid för Försvarsmakten, konstaterar professor Tomas Müllern, handledare vid Jönköping International Business School. Två decennier av förbandsnedläggningar och man står i början av 2010 inför ambitionen att bygga ett försvar byggt på yrkesanställda. Vi får följa hur en sådan stor ambition förs ut i organisationen, ”reser” om man så vill, och landar på förbanden. Det är inte alltid reformen mottas så som avsett, och Sophie visar hur denna reform på många sätt liknar reformer i andra typer av verksamheter. Försvarsmakten är på samma gång unik och lik andra icke-militära sammanhang - därmed kan hennes avhandling med behållning läsas både ”innanför väggarna” likväl som där ute i det civila.
Försvarsmaktens doktorandprogram – unik yrkesutvecklingsmöjlighet
En lång forskningsresa i spåren av en historisk och genomgripande reform i Försvarsmakten är nu till ända.
– Jag följde en personalförsörjningsreform, men många av de reflektioner jag gjort är förmodligen relevanta även för andra typer av reformer, sammanfattar Sophie. Jag är tacksam över att ha fått ingå i Försvarsmaktens doktorandprogram – en unik yrkesutvecklingsmöjlighet där man både kan bidra till organisationens utveckling och till vetenskaplig forskning.