Eld och rörelse i rätt riktning

Kadetterna på sommarens reservofficersutbildningar på Militärhögskolan Halmstad (MHS H) rör sig i terrängen runt Halmstad. De sista veckorna ägnas åt taktik på olika nivåer. Terrängmodeller byggs. Stridsplaner ska omsättas i ordrar med en tydlig genomförandeidé. När en höjd ska tas och en fiende nedkämpas ska alla förstå vad det innebär.

Taktikutbildning för Reservofficerskurs 1 (ROK 1) på Militärhögskolan Halmstad, orderskrivning.
Taktikutbildning för Reservofficerskurs 1 (ROK 1) på Militärhögskolan Halmstad, orderskrivning.
Kadetterna Ludwig Müchler och Nils Lindell, Reservofficerskurs 1, formulerar sin första order till plutonen. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning/orderskrivning på Reservofficerskurs 1 (ROK 1) på Militärhögskolan i Halmstad.
Den första, men långt ifrån den sista, ordern formuleras stridsparsvis under lugna utbildningsförhållanden där alla är mätta och utsövda. Det är ett arbete som så småningom ska kunna utföras under påfrestande stridsförhållanden. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Reservofficerskurs 1 (ROK 1) på Militärhögskolan Halmstad.
Terrängmodell skapas som stöd för att åskådliggöra det som muntligen ska sägas vid kommande ordergivning – att kunna visa och peka ut platser i terrängen är viktigt. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Reservofficerskurs 1 (ROK 1) på Militärhögskolan Halmstad, första ordergivningen.
Första ordergivningen genomförs för att kunna genomföra en kommande anfallsstrid där fienden ska nedkämpas. Kadett Nils Lindell agerar plutonchef och Ludwig Müchler ställföreträdande plutonchef. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Reservofficerskurs 1 (ROK 1) på Militärhögskolan Halmstad, ordergivning.
Under ordergivningen är det viktigt att få ögonkontakt då och då för att kontrollera att de tre fingerade gruppcheferna som agerar ordermottagare uppfattar uppgiften och plutonchefens inriktningar och styrningar. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning vid Reservofficerskurs 1 (ROK 1) på Militärhögskolan Halmstad.
Reservofficerskadetterna är på väg att ta steget från soldat till befäl. En uppgift som de tränas och utbildas för inom ramen för en mängd olika ämnen på Militärhögskolan Halmstad. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Anpassad reservofficerskurs 2 (AROK 2) på Militärhögskolan i Halmstad.
Kadetterna på Anpassad reservofficerskurs 2 (AROK 2) på väg ut för att bedöma vilka möjligheter och begränsningar terrängen medför för både motståndarens och egna styrkor. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Anpassad reservofficerskurs 2 (AROK 2) på Militärhögskolan Halmstad.
Kadett Per Larsson beskriver läget på ”röd sida”, det vill säga fiendens möjliga handlingsalternativ. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Anpassad reservofficerskurs 2 (AROK 2) på Militärhögskolan Halmstad.
Hur dolt kan fienden framrycka i den här terrängen? Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Anpassad reservofficerskurs 2 (AROK 2) på Militärhögskolan Halmstad.
Kadett Henrik Gartman diskuterar med kurskamraterna Emil Yliperttula och Marcus Andersson hur de egna styrkorna kan nyttja eld och rörelse för att bli överlägsna fienden, nedkämpa densamma och återta förlorad terräng. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Taktikutbildning på Anpassad reservofficerskurs 2 (AROK 2) på Militärhögskolan Halmstad.
När slutstriden ska ske gäller det att gå in i anfallstänk och anfallstempo! Slutsatsen är att de egna styrkorna bör vara starkare och kunna möta och nedkämpa en fiende på platsen. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

– Den här kursen är något av en ”ögonöppnare” när det gäller att förstå högre chefs situation, konstaterar Ludwig Müchler, kadett på Reservofficerskurs 1 (ROK 1). Det är betydligt fler parametrar att förhålla sig till som plutonchef än när du löser en stridsuppgift som soldat inom ramen för en grupp. Framförallt måste du göra en bedömning av vad som är möjligt att göra och uppnå med den tid och de resurser du har till förfogande utifrån dina och motståndarens styrkor och svagheter.
– Man måste tänka på helheten och kan inte gå ner för mycket i detaljer, tillägger kadett Nils Lindell, ROK 1. Det viktiga är att sätta ramarna som de underställda ska förhålla sig till och agera utifrån, och presentera informationen på ett begripligt sätt.

Grunden - ett funktionellt sätt att tänka

Visserligen har fienden i övningsscenariot genomfört en luftlandsättning strax utanför tätorten och lyckats ta Halmstad flygplats, men kadetterna på den Anpassade reservofficerskursen 1 (AROK 1) och Reservofficerskurs 1 (ROK 1) får lugnt och metodiskt bekanta sig med grundläggande taktiska begrepp och grundprinciper som handlingsfrihet, överraskning och kraftsamling. Under den här kursen gäller det att få ett gemensamt ”taktiskt språk” och träna in ett fungerande sätt att tänka och ta sig an en uppgift.  Att metodiskt bedöma och värdera både motståndarens och de egna förbandens svagheter och styrkor för att komma till beslut om det bästa handlingsalternativet som ska omsättas och presenteras i en begriplig order. Målet är eld och rörelse i rätt riktning hos egna styrkor för att slå fienden och återta förlorad terräng.

Alla behövs

Kadetterna på AROK 2 gör sin andra utbildningssommar. Scenariot i taktikutbildningen är välbekant, men nu kliver de upp en nivå och byter ut skytteplutonen mot det mekaniserade kompaniets roll i bataljonens ram, dessutom med utmaningen att ta hänsyn till funktionsförmågor som till exempel indirekt eld och fältarbeten.
– För mig har det blivit så tydligt att alla verkligen behövs, berättar Henrik Gartman, kadett på Anpassad reservofficerskurs 2 (AROK 2). För att vi ytterst ska uppnå eld och rörelse med våra stridsvagnar i de mekaniserade förbanden i det här exemplet behöver så många andra funktioner och roller bidra, t ex logistik och underrättelser.

Det hänger ihop

Alla kadetter är överens om att det inte är detaljerna som är viktiga just nu utan förståelsen för stridens grundprinciper och ett funktionellt och metodiskt sätt att tänka och arbeta med ett tydligt syfte.
– Jag har fått mycket större förståelse för varför vi bedriver striden som vi gör, säger Ludwig Müchler. Jag tycker att ämnena vävs ihop på ett väldigt bra sätt. Ett gott ledarskap i kombination med bra pedagogik och tillämpandet av uppdragstaktik inom samtliga försvarsgrenar leder till att vi kan tillämpa manöverkrigföring på det sätt som är funktionellt i Sverige.

Värdefulla kunskaper även för civilt yrkesliv

De nyförvärvade kunskaperna lär inte bara stanna inom Försvarsmakten. För reservofficerskategorin är kopplingen till det civila yrkeslivet alltid närvarande.
– I Försvarsmakten upplever jag att man är bra på att veta varför man gör något och att tänka strategiskt och långsiktigt, förklarar Marcus Andersson, kadett AROK 2.  Syftet är viktigare än uppgiften. Min erfarenhet är att det nästan har blivit lite fult med planering och strategi i både det civila näringslivet och offentlig verksamhet för att det skulle hindra effektivitet i det korta perspektivet. Resultatet är ofta att alla springer i olika riktningar. Förstår man dessutom inte varför man gör något kan motivationen lätt börja dala hos medarbetarna. Lite av motsatsen till kraftsamling och eld och rörelse i rätt riktning.

Snart redo för nästa fas

För kadetterna på AROK 1 väntar snart ett civilt liv fram till nästa sommar då de återvänder till MHS H för AROK 2. Kadetterna på ROK 1 fortsätter direkt med ROK 2 och ROK 3 på stridsskolor och förband för att återvända till MHS H för examen i maj nästa år. Kadetterna på AROK 2 är nära slutmålet. Examen om en vecka. Då får Försvarsmakten ett välkommet tillskott av specialistofficerare i reserven.