De ryckte in i september 2017 och har sedan dess erhållit utbildning och satts på prov inom en rad områden. Det har handlat om att lära sig militära grunder såsom hur uniformen bärs och den övriga utrustningen hanteras samt hur framryckning sker. Rekryterna har också fått lära sig det militära orderspråket; det vill säga hur man kommunicerar koncist och effektivt.
— De lär sig också att hantera vapen, eget skydd och att försvara både sig själva och andra. Alla blir skyddsvakter i grunden efter avklarat praktiskt och skriftligt prov, säger Louise Norén som är kompanichef på Blekinge flygflottiljs grundutbildningskompani.
Rekryterna lär sig också om fysisk träning och kost för att bli starka och kunna hålla sig alerta och stridsdugliga under långa perioder. I detta ingår också att lära sig om överlevnad.
Vidare har utbildningen djupdykt i ämnen som värderingar och gruppdynamik.
— Vi har lärt oss mycket om samarbete och struktur. Aldrig hade jag trott att så många olika människor kan gå ihop och bli en så tajt grupp, säger Emelie Edsmar från Stockholm.
Optimerat stridsvärde
Samarbete och struktur kommer väl till pass när det under den tolfte utbildningsveckan är dags för projektet ”Optimerat Stridsvärde” (OS). Då ska alla lärdomar kulminera i att rekryterna tar sig igenom en tuff vecka i fält. Här ställs allt på sin spets och samtliga rekryter är rörande överens – detta moment är tufft!
— Det var jobbigt! Vi fick begränsat med sömn och mat och vi var ovana vid utmaningarna vi ställdes inför. Men alla jobbade bra tillsammans och gruppens stöd fick mig att ta mig igenom utmaningen. Befälen var också väldigt bra på att stötta och motivera, säger Natalie Thorell från Ronneby.
David Zachrisson från Kungsbacka håller med om att ”OS-veckan” var slitig. Den genomfördes i månadsskiftet november/december och vädret var ruskigt och kallt. Många av momenten skedde dessutom nattetid i komplett mörker.
— Det tog hårt på kroppen. Man var trött och hade ömmande fötter. Vi var flera som var nära att ge upp, men vi peppade varandra och samarbetade. Om det var någon som till exempel inte klarade vikten av sin packning, så delade vi upp dennes packning mellan oss andra, säger David.
Louise Norén är mycket nöjd med hur rekryterna tacklat utmaningarna.
— Det är oerhört stimulerande att se hur de växer och utvecklas under hela utbildningen, inte minst under OS. Att jobba för varandra och inte för sig själv är inte alltid självklart i dagens samhälle. OS-veckan brukar ge mycket självinsikt, säger hon.
Samtidigt som alla är överens om att OS var jobbigast, så finns det också de som tycker att det var roligast, åtminstone såhär i efterhand. Bland annat Emelie Edsmar och Alexander Brundin skriver under på det.
— Då blev utbildningen plötsligt ”på riktigt”, mer verklig, säger Alexander.
Befattningsutbildningar
Efter den grundläggande militära utbildningen och fortsatt soldatutbildning är det dags för befattningsutbildning. Där börjar rekryterna i olika omfattning fokusera på sina framtida specialistområden. Inom dessa befattningsutbildningar fördjupar sig vissa i stridsteknik, medan andra inriktar sig mot allt från brandsläckning till stridsflygplansmekaniker.
Befattningsutbildningarna genomförs normalt på ett flertal olika förband runtom i Sverige. Många av F 17:s rekryter har detta år varit kvar på flottiljen i Ronneby, medan andra gjort inhopp på bland annat Skaraborgs flygflottilj, F 7, och Ledningsregementet i Enköping.
David Zachrisson genomförde sin befattningsutbildning inom sjukvård på Norrbottens flygflottilj, F 21.
— Det var jättekul. Jag fick bland annat åka helikopter och stiga ner i isvak i motoroverall, kängor och balaklava. Det var 15 minusgrader i luften och det tog mig nästan en minut innan jag fått kontroll på andningen och välformulerat kunde ansöka om lov att få kliva upp ur konungens isvak utan att stamma.
Olika bakgrund
De flesta rekryterna är i åldern 20-21 år och har sökt till Försvarsmakten direkt efter skolan. Men så behöver det inte gå till. Tobias Nilsson jobbade som bilmekaniker i fem år innan han tog steget och sökte.
— Jag är glad att jag äntligen tog steget, säger han. Det blev svårare och svårare för varje år ju äldre jag blev, säger 23-åringen.
Adrian Abad från Göteborg ser inget problem med att söka lite senare i livet. Han är 37 år gammal och gjorde sin grundläggande militära utbildning 2016. I år har han följt upp med befattningsutbildningen mot att bli hjälpmekaniker till JAS 39 Gripen.
— Jag har varit med i Hemvärnet i ett år och är nu glad att kunna bli en del av Försvarsmakten, säger han.
Även den före detta grävmaskinisten Joakim Willinge från Motala tröttnade på sitt gamla jobb och är nu ute i den friska kvällsluften under Flygvapenövning 2018.
— Jag har alltid varit intresserad av Försvarsmakten, säger han. Jag hade egentligen inte så stora förväntningar på denna utbildning, men den har varit mycket bra även om man vaknat upp och frusit mitt i natten några gånger.
Flygvapenövning 2018
När rekryterna avslutat sin befattningsutbildning runtom i Sverige så återsamlas de igen på sitt hemmaförband. Och då är det bland annat dags för slutövning. I år sammanfaller GU-soldaternas slutövning med Flygvapenövning 2018.
— Vi kopplar rekryternas slutövning till en större övning för att de ska få öva på sin tjänst inom ett kompani och samtidigt lära sig att verka i en större organisation, säger Louise Norén.
F 17:s rekryter blev därmed den 21 maj underställda 23:e flygbaskompaniet och har där fått öva sina befattningar och lösa sina uppgifter inom ramen för Flygvapenövning 2018 – en övning som totalt omfattar 2 500 personer från hela flygvapnet, hemvärnet och från finska flygvapnet.
Bland årets rekryter på F 17 finns befattningsinriktningar inom flygbassäk, räddning, fälthållning och fältarbete, drivmedel, sjukvård, hjälpmekaniker Jas 39 och stabsassistent. Till hösten rycker en ny kull in vid flottiljen och då kommer det även sambandssoldater och kockar. Hösten 2019 är det så dags att utbilda nya flygbasjägare.
Examen
Fredagen den 15 juni är rekryterna klara med sin niomånaders grundutbildning. Då genomförs en avslutningsceremoni på F 17, varpå det sedan står varje soldat fritt att välja om hen vill fortsätta inom Försvarsmakten. Oftast gör alla det, så även dessa sju.
Natalie, som började utbildningen inom flygbassäkspåret, men tyckte att det innebar för många stridsmoment och då sadlade om till R3 (räddning, röjning och reparation) känner att hon hamnat helt rätt. Hon har bestämt sig för att ta anställning på R3-avdelningen på Blekinge flygflottilj och jobba inom fältarbetstjänsten.
Alexander tänker ta anställning som soldat i två år. Under den tiden kommer han lära sig mer om flygvapnet för att sedan besluta sig för om han ska söka till officer eller specialist eller kanske rent av fortsätta som soldat i ytterligare några år.
David vill komma in på Försvarsmedicinskt Centrum i Göteborg och kommer att gå tillbaka till sitt nuvarande arbete inom hemtjänsten i Luleå i väntan på att en ledig plats öppnar upp i Göteborg.
Adrian och Tobias går direkt från utbildningen in som anställda flygmekaniker på F 17.
Även Joakim vill jobba med flygfarkoster, men föredrar helikoptrar, så han kommer att ta anställning på materielgruppen på Helikopterflottiljen i Linköping.
Emelie har bestämt sig för att börjar läsa till officer i höst. Där väntar tre år av nya utmaningar och samarbeten med nya spännande människor.