För tredje gången genomförs just nu SWEDEC EOD Exercise i norra Småland med det övergripande syftet att träna den nationella förmågan att kunna eliminera explosiva hot. Övningens scenario är fiktivt men momenten utspelar sig hela tiden i realistiska miljöer. Ett exempel är flyktingförläggningen där bråk uppstått, kanske av etniska orsaker. När räddningstjänsten kommer till platsen möts de utanför av skadade, chockade figuranter som inte är det minsta medgörliga. Väl inne i byggnaden finns ännu fler skadade - men också två gevärsgranater, varav den ena detonerar under evakueringsarbetet: plötsligt är en EOD-operatör skadad. Och problemen fortsätter.
Tåligare totalförsvar
Swedec är arrangör av övningen, där en rad förband från olika delar av Försvarsmakten deltar. Dessutom finns Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), räddningstjänsten, ambulanspersonal, polisen och andra funktioner med - allt för att stärka totalförsvaret.
− Förhoppningen är att övningen kommer att fungera som en katalysator för att bygga nätverk och utbyta kunskap. På så sätt kommer utvecklingen inom hela totalförsvaret främjas, säger Fredrik Zetterberg, chef för Swedec.
Detsamma önskar brandmästaren Björn Malmgren.
− Vi här på Räddningstjänsten i Eksjö får genom övningen bättre kunskap om de här frågorna än våra kollegor runt om i landet. Än så länge finns det inget bra sätt att överföra den kunskapen, vilket måste göras, i synnerhet till orter där Försvarsmakten finns, säger han.
Vilken frekvens?
På onsdag avslutas övningen och dess 150 deltagare återgår till den mer vardagliga verksamheten. Då vidtar också ett utvärderingsarbete, allt för att framtida övningar ska kunna bli ännu bättre.
En sådan sak är kommunikationen: alla använder olika radiofrekvenser och det tänka gemensamma radiosystemet Rakel fungerar inte helt smärtfritt i övningsläge.
Redan nu tycker dock till exempel räddningstjänsten och ambulansen att det är givande att samöva med Försvarsmakten.
Ni är bra på organisera komplexa moment, säger ambulanssjuksköterskan Mikael Strandner från Nässjö.
− Efter att ha sett hur Försvarsmakten arbetar står det klart att vi kan bli bättre på vår riskmedvetenhet. Vi vill ju hjälpa de som är skadade så snabbt som möjligt och utsätter oss själva kanske därmed för risker, säger Björn Malmgren.