Först ut på basen är fälthållningsledaren.
- Det gäller att vara morgonpigg, säger löjtnant Stefan Nordström, när han sveper en kopp kaffe och förbereder sin första fältrunda för dagen.
Redan klockan 05.00 måste han starta för att hinna med alla kontroller på sin checklista. Han kör genom hela manöverområdet för att konstatera att inget skräp kommit in på bansystem och plattor. På landningsbanan skall statusen bedömas. Under rundan kontrollerar han även så alla grindar är stängda och att staketet är helt. Det är viktigt för att förhindra djur eller att obehöriga människor kommer in på Airside.
- På vintern så kan det vara desto mer arbete, säger Stefan.
På hösten går flygplatsen in i vinterfälthållningsperioden och då finns här två fälthållningsledare och en grupp med maskinförare i beredskap. De måste vara beredda redan från klockan fyra för att ha ett snö- och halkfritt bansystem klockan sex. Statusen på banan mäts då med en friktionsmätbil som tar fram ett friktionsvärde till piloterna.
Klockan 06.00 blir fälthållningsledaren uppropad på radio av flygledaren i tornet. Tornet har påbörjat sina kontroller för att öppna flygplatsen och där ingår bland annat beskedet från fälthållningsledaren. Idag anmäler Stefan att banan är fuktig och utan annan anmärkning.
I tornet knyts all information om läget på flygplatsen ihop. Flygledaren har även kontrollerat att alla teknisk utrustning är påslagen och att alla sambandsmedel fungerar. När flygledaren även fått klart från räddningsledaren att de är klara och beredda så övergår kontrollerna till luftrummet ovanför flygplatsen. Här kontrollerar man med hjälp av radar samt på telefon från luftlägescentralerna om hur flygtrafiken ser ut i området. Även närliggande flygplatser, som har ansvar för sitt eget luftrum, kontaktas för att få koll på läget. När flygledaren gått igenom hela sin checklista kan han öppna flygplatsen. Klockan är då cirka 06.20 och det kommer inte bli något problem för SAS att starta på tidtabell mot Arlanda.
En våning ned i tornet sitter väderavdelningen. På avdelningen arbetar väderobservatörer och meteorologer. Väderobservatörerna har hand om det aktuella väderläget. De läser av värden på flera olika instrument och gör visuella väderobservationer. Allt uppdateras digitalt så det bland annat blir åtkomligt för flygledaren som då kan ge informationen till piloter som antingen skall starta eller landa.
Meteorologens huvuduppgift är att göra prognoser för kommande väder. Dessa prognoser är främst till för planeringen av den militära flygverksamheten. Även här börjar arbetet tidigt då allt underlag måste vara klart till stridsflygdivisionerna och helikopterskvadron har sina morgonbriefingar. Flygledaren och meteorologen ansvarar tillsammans för att kontinuerligt uppdatera briefingunderlagen digitalt så piloterna får de mest aktuella ingångsvärdena till sin planering.
Klockan är nu 07.30 och ordinarie arbetstid för all personal på flottiljen startar. Flera saker händer då parallellt. I flygledartornet och på väderavdelningen sker morgonsamling med överlämning av nattens händelser till dagteamet. Man tittar även på hur dagen ser ut i dagteamet tillkommer fler flygledare. Detta för att klara alla uppgifter när den militära flygövningstiden startar.
På räddningsavdelningen byter man insatsledare och räddningspersonal i beredskap. När detta görs så finns även här en checklista med kontrollpunkter som skall gås igenom och prickas av.
Efter att avlösningen är genomförd och den personliga utrustningen är kontrollerad så beordrar insatsledaren ut alla till en kontrollrunda. Fordonen körs ut och testas, sambandsutrustningar kontrolleras samt brand och räddningsmaterielen ses över. Detta för att alla ska känna sig trygga och redo att ta över beredskapen.
På en helt annan plats på flygplatsen ger sig sambandstroppen ut för att kontrollera all teknik.
Det finns otroligt många lampor som måste fungera. Det är bankantsljus, taxiljus, inflygningsljus, tröskelljus, glidbanefyrar och RGL-ljus. Idag är det Jonas Pedersen som kör kontrollrundan. Det visar sig att en av de lågintensiva lamporna i norra inflygningen gått sönder. I bilen har Jonas med sig de vanligaste lamporna och tekniska reservdelar som kan behövas för att snabbt kunna åtgärda fel så inte flygverksamheten påverkas.
I båda ändarna på banan finns så kallade fångstnät som skall funktionskontrolleras. Dessa nät kan hissas från tornet och är till för att fånga upp ett flygplan som kanske fått fel på bromsarna och inte kan stanna i tid. Vajrar, trissor och hydraultryck skall kontrolleras. Vid dagens kontroll upptäcker Jonas att en av vajrarna på det ena nätet snart behöver bytas ut.
– Det är ett litet mer omfattande jobb som måste planeras så att materiel och personal finns på plats samtidigt som flygverksamheten störs så lite som möjligt, säger Jonas och gör en notering i sitt protokoll.
Ronneby flygplats har flera olika tekniska system för att flygplan skall kunna landa med hjälp av bara tekniska instrument. Det är olika radarsystem som mäter in glidbana och flygplan med otrolig precision och kan, vid exempelvis dimma, leda ned flygplanet exakt till sättpunkten på banan. Dessa utrustningar testas och underhålls av sambandstroppen.
Det är en komplex miljö på en flygplats och allt handlar om flygsäkerhet. Alla har checklistor och scheman för daglig-, vecko-, månads- och årskontroller. Det är viktigt med checklistor för att inte missa någon kontrollpunkt.
Klockan är nu cirka 08.00, solen har gått upp, dimman lättar och vilken härlig morgon det blev. Alla system fungerar och man hör hur en helikopter startar samtidigt som första JAS-flygplanet lättar från banan.