Fyra miljarder per år

Försvarsmakten har nu överlämnat ett underlag till regeringen, som stöd till arbetet med den försvarspolitiska inriktningspropositionen. Underlaget svarar på ett antal frågor och kompletterar det svar som lämnades den 16 december. Försvarsmakten redovisar i underlaget en kostnadsbedömning av nödvändiga åtgärder för att öka den operativa förmågan i fem steg. Dessutom ingår en kostnadsbedömning av några av de förslag Försvarsberedningen lyfte fram i sin rapport, men som inte heller rymdes inom den ekonomi som var grund för Försvarsmaktens svar i december.

– De åtgärder Försvarsmakten föreslår ska höja den svenska försvarsförmågan fram till 2020. Detta ger ett behov om 4 miljarder kronor per år fram till och med 2019, säger generaldirektör Peter Sandwall.

Åtgärderna beskrivs i fem steg. De stödjer Försvarsmaktens basförmågor; verkan, skydd, rörlighet, ledning och underrättelser och ger en nödvändig tillväxt av Försvarsmaktens operativa förmåga.

Syftet är att öka krigsförbandens förmåga, tillgänglighet i fredstid och uthållighet. Det görs bland annat genom att öka antalet kontinuerligt tjänstgörande, tillföra personlig materiel, mer resurser för materielunderhåll samt mer övningsverksamhet. Försvarsmakten behöver skaffa kvalificerad ammunition och nya bekämpningssystem och förbättra stridsflygdivisionernas möjlighet att verka. Båtsystemen behöver utvecklas och standardfordon anskaffas för att vidmakthålla förmågan till rörlighet. Vidare föreslås resurser till kvalificerade ytfartyg, liksom till verkanssystem för utökad sjöoperativ förmåga, där ubåtsjakt utgör en del. För bättre redundans inom ledningssystemområdet utvecklas vissa lednings- och underrättelseförband samt hemvärnsförbanden.

Dessutom redovisar Försvarsmakten i detta underlag en bedömning av kostnaderna för att genomföra ett antal av de materielanskaffningar som Försvarsberedningen beskrivit i sin rapport. Dessa ryms i nuläget inte heller inom de ekonomiska ramar som har varit utgångspunkt för analysen.

– Vi föreslår att den operativa förmågan primärt ska höjas genom de fem stegen. Därefter bör, om resurserna räcker, ytterligare materiel som fler stridsflygplan och ubåtar anskaffas enligt Försvarsberedningens förslag, säger generaldirektör Peter Sandwall.

Försvarsberedningen föreslog bland annat anskaffning av ytterligare tio stycken JAS 39E, ett långräckviddigt robotsystem för precisionsbekämpning av markmål, fyra nya taktiska transportflygplan, en utökning av antalet ubåtar till fem, utökade åtgärder mot korvett typ Gävle, ett kustrobotsystem samt nytt bataljonsartilleri. Försvarsmakten bedömer merkostnaden för dessa åtgärder till cirka 15 miljarder kronor och de utfaller i huvudsak i perioden från 2020.