Luftvärnsregementet - Lv 6

I veckan har Halmstads garnison haft besök av tjugo försvarsattachéer och deras respektive. Besöket beskrivs som mycket lyckat av både besökare och arrangörer.

– Attachébesök är viktiga för Sverige eftersom de är relationsbyggande. På samma sätt som vi tar emot andra länders attachéer vill vi ju att våra attachéer ska tas emot utomlands, säger garnisonschef överste Mikael Beck som var värd för besöket.


Tisdagen spenderade försvarsattachéerna på Luftvärnsregementet. De bjöds på presentationer om garnisonen och svenskt luftvärn. De förevisades också materiel.

Materielförevisningar skedde i mindre grupper med stora möjligheter att ställa frågor till Luftvärnsregementets personal som förevisade Eldenhet 98, Underrättelseenhet 23 och Luftvärnssystem 103/Patriot. Blandningen av frågor var stor.
– Hur länge har ni utbildas i USA, undrade en attaché.
– Är radarn sektoriell, undrade en annan.
– Har ni skjutit skarpt med Patriot, ville en tredje veta.

Alla fick svar på sina frågor av förevisande personal som visade på stor bredd i sina kunskaper.
– Hur går det till att flytta det här fordonet? Är det svårt? Härifrån ser det i alla fall väldigt långt ut. Har ni backkamera? frågade en av attachéerna.
– Det kan vara lite svårt ibland, men ja, det finns backkamera, svarade förevisaren.

Överste Li Ke från Kina är ny i Sverige och det var därför hans första besök på en svensk garnison. Han uppskattade informationen och förevisningen av materiel.
– Det är ett väldigt bra program som har tagits fram av den svenska Försvarsmakten. Besöket fördjupar vår förståelse för och kommunikation med den svenska Försvarsmakten, sa han.

Även kapten Victor Ozuna från Mexiko tyckte besöket startat bra.
– Det är intressant och väldigt informativt. Vi har fått mycket bra information som vi kan rapportera hem, sa han under tisdagens materielförevisning.

Under onsdagen fortsatte besöket på Försvarsmaktens tekniska skola och Militärhögskolan Halmstad med presentationer om förbandens verksamhet och fordonsförevisning. Intresset var stort, och frågorna många, angående bland annat ledning och organisering av tekniskt stöd, besiktningsverksamhet och tekniskt underhåll i Försvarsmakten, men även Försvarsmaktens utbildningssystem, flexibelt lärande och personalförsörjning.


Överste Joakim Salonen från Finland, som tjänstgjort som attaché i Sverige sedan 2020, var mycket nöjd med besöket, som också bjöd på en stunds uppskattat samtal med den finländske elev som just nu genomför högre specialistofficersutbildning (HSOU) vid MHS H.
– Jag har själv arbetat med FISE (finskt-svenskt samarbete) sedan 2017 vilket ligger mig varmt om hjärtat. Besöket i sin helhet i Halmstad var väldigt intressant. Det är framförallt nyttigt för oss attachéer att lämna Stockholm en stund för att se och höra hur verksamheten ute i landet bedrivs nu när Försvarsmakten växer - hur politikernas beslut och tillskott av pengar omsätts på riktigt, sa han.

Utländska attachéers besök planläggs i en treårscykel av Högkvarteret, då det är vanligt att ett attachéförordnande är treårigt. Målsättningen är att attachéerna under den perioden ska ha besökt huvuddelen av Försvarsmaktens förband, liksom större myndigheter som samverkar med Försvarsmakten. Just nu är temat för besöken Försvarsmaktens tillväxt i olika perspektiv som till exempel personal och materiel.
– Sverige har 50 attachéer från 40 olika länder. Det finns de som är nära samarbetspartners, de som är intresserade av att köpa försvarsmateriel och de som är intresserade av vilka förmågor vi har. Så syftet med besöken är tredelat. Vi vill visa för våra partners att tillväxten går som den ska, vi vill framhäva svensk försvarsindustri och slutligen vill vi för de vi inte står så nära uppnå tröskeleffekt och visa ett trovärdigt försvar så att det är det de skriver om i sin veckorapport hem, berättar Försvarsmaktens protokollchef major Ulrik Hansson-Mild.

Han tycker att besöket i Halmstad varit lyckat och att alla inblandade gjort bra ifrån sig. De frågor som har varit mest diskuterade är Försvarsmaktens tillväxt, Sveriges Nato-ansökan och svensk politik.

Besöket avslutades med en svensk fika och många hjärtliga tack från alla inblandade.
– Tack för er tid här i Halmstad. Ni är varmt välkomna tillbaka när som helst även om jag skulle rekommendera er att komma under sommaren nästa gång, sa garnisonschefen innan gästerna lämnade garnisonen i blåst och regn.

– Det finns inget motsatsförhållande i att vara en grym krigare och att bemöta andra med respekt, säger regementschef överste Mikael Beck och blickar ut över hundra värnpliktiga i Luftvärnsregementets aula. Ämnet för dagen är Försvarsmaktens värdegrund.

Regementschefen genomför tillsammans med regementsförvaltare Fredrik Finér värdegrundsutbildning med alla värnpliktiga och alla anställda vid Luftvärnsregementet. För de värnpliktiga blir det en introduktion som de ska jobba vidare med på plutons- och kompaninivå.

Försvarsmaktens värdegrund, uppförandekod och den militära professionen är några av byggstenarna i ett schysst förhållningssätt mot varandra. Lagar och regler är andra.
– Våra olikheter gör oss bättre och Försvarsmakten har nolltolerans mot diskriminering. Vi tar itu med allt som upplevs som diskriminering och agerar kraftfullt, säger Fredrik Finér.

Mikael Beck understryker att det är särskilt viktigt att ta tag i problem tidigt och att alla har ett ansvar att agera och säga ifrån om någon uppför sig dåligt.
– Hjälp varandra att bli goda kamrater och bättre soldater! Då får ni alla en bättre tid här, säger han.
Det är gruppens resultat som räknas och alla måste kunna lita på varandra.
– Grunden för allt vi gör är väpnad strid. Ytterst handlar det om att någon gång kan ni ligga bredvid varandra i en skyttegrop. Då måste ni kunna samarbeta och lita på varandra. Det samarbetet och förtroendet bygger ni nu under värnplikten, säger Mikael Beck.  

Alice Tufvesson och Hugo Andersson är två av de värnpliktiga som deltagit i det första utbildningspasset. De är båda överens om att det är viktigt att lyfta frågor om likabehandling och värdegrund tidigt.
– Det handlar mycket om sunt förnuft, att behandla alla bra och med respekt, säger Hugo Andersson.
Alice Tufvesson håller med och säger att de redan pratat en del om frågorna sedan hon ryckte in.
– Det svåraste är nog att säga till direkt och att veta vad som är dåligt i det sammanhanget, säger han.
– Det är svårt i början innan man lärt känna alla. Det är en stor omställning och en ovan situation, säger hon.

Hugo Andersson och Alice Tufvesson.