Sjukvård i fred och i krig: sjuksköterska och yrkessoldat

Han har deltagit i skarpa insatser i sjukvården under pandemin. Hållit hög beredskap, året runt. Deltagit i talrika övningar samt gjort en utlandsinsats. Att arbeta som yrkessoldat kan innebära en stor variation vad gäller arbetsuppgifter. Allas historia är unik. Möt Carl, tidvis anställd soldat på Göta trängregemente i Skövde.

Carl, GSS/T, Göta Trängregemente
Carl, GSS/T, Göta Trängregemente
Carl utbildar sig till sjuksköterska och är samtidigt tidvis anställd soldat. Här övade han under Våreld 22. Foto: Robin S. Krüger/Försvarsmakten
Carl, GSS/T, Göta Trängregemente
Carl känner en stor motivation att arbeta som T-soldat under rådande omvärldsläge. – Det finns ett större allvar i att öva. Foto: Robin S. Krüger/Försvarsmakten
Carl, GSS/T, Göta Trängregemente
Carl har deltagit i en rad insatser och övningar. Här deltog han som sjukvårdsmarkör och spelade skadad under utbildningen Sjukvård avancerad på Sjukvårdsskolan K 3. Foto: Robin S. Krüger/Försvarsmakten

Carl arbetade tidigare som kontinuerligt anställd soldat på T 2 i 8 år, fram till sommaren 2021. Därefter började han läsa sjuksköterskeprogrammet och är nu tidvis anställd – T-anställd – soldat som deltar i övningar några gånger per år. 

– Jag har länge haft funderingar om att utbilda mig till sjuksköterska. Under pandemin deltog vi i insatserna i sjukvården i Göteborg, och det ökade mitt intresse. Samtidigt vill jag vara kvar i Försvarsmakten, bidra till Sveriges försvar och bidra med mina sjukvårdskunskaper i min krigsbefattning. Därför är jag nu T-anställd soldat, säger Carl.

Carl är göteborgare i grunden och flyttade till Skövde när han skulle börja i högstadiet. På gymnasiet läste han Vård- och omsorgsprogrammet, med skydd och säkerhet som specialområde. Han blev undersköterska och gjorde en hel del praktik inom vården.

– Jag visste redan på gymnasiet att jag ville göra GMU (grundläggande militär utbildning), som det hette på den tiden, innan plikten återaktiverades. Min storebror är trängare och många av mina manliga släktingar har en bakgrund i Försvarsmakten. Efter gymnasiet fick jag jobb som undersköterska på röntgenavdelningen, men sökte därefter till GMU, säger Carl.

Carl blev kvar på regementet och utbildade sig till transportsoldat och därefter sjukvårdare. Han blev anställd som K-soldat och blev så småningom vagnchef.

– Jag gjorde även en insats i Mali som sjukvårdare och förare. Jag har varit instruktör under två sjukvårdsutbildningar. Och så har jag gjort två insatser i Göteborg under covid-19 pandemin. Vi stöttade sjukvården med ambulanser och sjukvårdare, dygnet runt och veckans alla dagar. Man kan göra många olika saker som anställd soldat, och man kan alltid lära sig mer, säger Carl.

Vad tycker du är det bästa med att jobba inom Försvarsmakten?

– Det är inget vanligt 8-17-jobb. Det är väldigt händelserikt och det finns stora möjligheter till utveckling. Som K-soldat är man i hög beredskap och kan åka på skarpa insatser med kort varsel. Det gäller också att vara framåt och ta initiativ, erbjuda sig att lösa uppgifter och skapa ett nätverk. På det sättet lär man sig mycket och ännu fler möjligheter visar sig, säger Carl.

Varför sjukvård?

– Jag har alltid haft det i mig på något sätt. Att vilja ta hand om människor. Jag kanske har fått det från mammas sida släkten – pappa har alltid kallat mamma och mig för samariter, säger Carl och ler. 

Vi träffar Carl under arméns storövning Våreld 22. Det är en solig och varm dag i Skåne. Carl befinner sig i sitt sjuktransportfordon, en militär ambulans. Han visar runt i fordonet.

– Här kan jag ha en liggande patient. Det finns en hel del utrustning här som vi kan använda för livsuppehållande åtgärder, såsom en ventilator. Om vi får in en patient som är intuberad, så kan hen få hjälp med andningen. Den fungerar ungefär som en mekanisk lunga, förklarar Carl.
– Vi kan också ge syrgas, och övervaka patientens värden.

Målet med det som görs i sjuktransportfordonet är att få patienten att överleva tills hen kan få mer kvalificerad vård. 

– Vi upprätthåller patientens status, eller förbättrar den ytterligare. Kroppen är som ett slutet system. Vi gör åtgärder som behåller trycket i kroppen – vi förhindrar till exempel läckage i form av blödning. När patienten kommit till en traumatropp, ett slags fältsjukhus där det finns en legitimerad läkare med en grupp som kan genomföra lätta kirurgiska ingrepp, så har de förmågan att gå in i det slutna systemet och laga vissa typer av skador. Vi här i sjuktramsportfordonet gör främst upprätthållande och lindrande åtgärder, säger Carl. 

– Vi ser också till att hålla patienten så lugn och trygg som möjligt. Tänk på Maslovs behovstrappa. Vi människor behöver känna oss trygga för att må bra. Även i en skarp krigssituation behöver vi agera på ett sätt som håller patienten trygg och inger förtroende.

I ett sjuktransportfordon arbetar en sjukvårdsgrupp som består av en vagnchef, en förare, en legitimerad sjuksköterska samt en sjukvårdare. I sitt sjuktransportfordon har gruppen sin stridspackning, exempelvis ombyteskläder, sovsäck, vatten, mat, och givetvis sjukvårdsutrustning som räcker ett tag.

– Vi kan överleva länge i fält, säger Carl.

Skadepanoramat som de övar för innefattar allt från enkla traumaskador, exempelvis smärta efter ett slag, till katastrofblödningar. 

– Det kan exempelvis handla om skottskador, skador i buk och ben, och skador i lungorna. 

Brigadens sjukvård är uppbyggd på så sätt att man hela tiden strävar efter att flytta patienten bakåt i vårdkedjan, längre bort från skadeplatsen. De som behöver kvalificerad vård ska överleva tills de får det. 

– Mindre kvalificerad vård är inte samma sak som mindre viktig! Ju snabbare man blir omhändertagen när man är skadad, desto större är chansen att man överlever och inte får så mycket men efteråt. Den omedelbara kamrathjälpen är vital för att patienten ska överleva, exempelvis att man för hjälp med att stilla en blödning. Därför är det mycket viktigt att alla soldater övas i första omhändertagande, säger Carl. 

Du lämnade din k-anställning och började läsa civilt i höstas. Hur känns det att vara tillbaka och öva i din krigsbefattning?

– Det känns bra att vara tillbaka och öva. Jag vill behålla min militära kompetens. Det är värdefullt att arbeta i Försvarsmakten nu när konflikterna i världen är närmare oss. Det bästa jag kan göra nu är att öva och bidra till att vi tillsammans ökar vår förmåga. Det finns ett större allvar i det vi gör nu. Övningen känns mer verklighetstrogen. 

– Att veta vad jag ska göra om det skulle bli krig gör mig lugn. Jag har min plats och jag vet att jag kan bidra till Sveriges försvar, säger Carl.  

Det kan bli en del tricksande emellanåt med att kombinera utbildningen med övningsperioder, men Carl upplever att högskolan är tillmötesgående och det mesta går att lösa.

– Om du funderar på att ansöka till T- eller K-soldat så är min personliga åsikt: sök. När jag sökte till K visste jag inte riktigt vad jag gav mig in på. Jag kom att trivas mycket bra och jobbet öppnade många dörrar för mig. Oavsett om du vill jobba civilt eller militärt framöver så lär du dig många saker som underlättar, oavsett vad du ska jobba med: du får en bra förståelse för gruppdynamik, ledarskap, organisationsstrukturer. Samhället behöver denna kompetens.

– Nu när jag läser vidare till sjuksköterska känns det naturligt att vara kvar som tidvis anställd soldat parallellt med studierna. Så tveka inte. Sök och prova. Du blir en del av något större och bidrar till Sveriges försvar. Det är dessutom fantastiskt kul! säger Carl.

Vad skulle du ge för tips till någon som vill jobba i Försvarsmakten?

– Professionella relationer är bra. Ett gott samarbete väver samman människor och ger ett bra samspel mellan olika enheter. Våga vara framåt och hjälpsam, våga ta nya uppgifter. Det finns många olika vägar att gå inom Försvarsmakten och allas historia är unik. När du väl fått in en fot i Försvarsmakten finns det stora möjligheter, säger Carl.