Hundens helt unika förmåga

Anledningen till att Flygvapnet har hundar i sin verksamhet är att två av hundens sinnen - hörsel och lukt - är viktiga beståndsdelar vid exempelvis skydd av flygplatser och tillfälliga flyg- och helikopterbaser. 

Med hörseln ger hunden soldaten en förvarning om att den hör människor ute i terrängen. Med nosen får hunden upp vittringen av människor och kan hitta dem i skogen. Den kan också hitta farligt materiel som är gömt i terrängen. Det som kanske är mest unikt och som ingen annan sensor i dag kan hantera i försvaret av Sverige är att hunden kan hitta spår efter människor som passerat för länge sen. Har en motståndare gått över en väg och försvunnit in i skogen är den helt borta för människan men hunden kan komma fler timmar senare och indikera att här har det gått människor. Nu kan soldaten följa spåren och se vart fienden tagit vägen. Flygbasen får en förvarning och kan gå upp i beredskap med allt vad det innebär att aktivera förbandet, omgruppera, flytta helikoptrar eller till att aktivera hemvärnet.

Hundförarens uppgift är att träna hunden till att vilja visa signaler på att den fått upp ett spår. Lika viktigt är det för hundföraren att träna på att förstå hundens signaler. Utan hunden och soldaten som en helhet tillsammans i terrängen hade Flygvapnet behövt fler soldater som ligger tätare runt flygbaserna de skyddar. Med hundar i området kan dessa resurser sättas in på annat. Och en sak är säker: Har en motståndare rört sig nära basen kommer hunden hitta spåret, soldaten larma och förberedelserna att bekämpa motståndaren börja.