En skadad soldat kommer in till ambulansintaget och tas om hand.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
En febril aktivitet sätter genast igång när det kommer in skadade.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Chefen Försvarsmedicincentrum överste Peter Fredriksson blev intervjuad av Hasse
Andersson på SR P4 Göteborg.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Jerker, fältpastor, genomför en middagsbön med ”skadade” på vårdavdelningen.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Förläggningstälten är resta på fotbollsplanen på Göteborgs garnison.
Foto: Försvarsmakten
Martin Krisell och Mattias Gillberg har inte valt att vara här själva men de tyckte att
det i stort ändå varit vettiga arbetsuppgifter. Selen som Martin har på magen är en bärmes som används när man drar telefontrådar.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Elin Wilhelmsson som var kompanichef under övningen tyckte att övningen har gått bra och hon är nöjd med hela kompaniets insats.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Logistikplutonen är de som är först på plats och sist att lämna. De är de som är garant för att allt ska klaffa.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
De två apotekarna Kavhe och Johan tyckte att det fanns många fördelar att vara med och öva, exempelvis att bidra till bra kvalité och att vara med och återuppbygga totalförsvaret.
Foto: Försvarsmakten
Under övningen har Försvarsmedicincentrum fått besök från bland annat Sveriges Radio och Göteborgsposten. På bilden intervjuas Erik Salanek och chefen för fältsjukhuset Tomas Westerling i förgrunden blev också intervjuad.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Uppställningsplats för sjukhuset var hamnen på Göteborgs garnison.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Övningen genomförs på Göteborgs garnison och det är runt 200 personer som är med i övningen. Syftet är att öva förmågan att minimera skador och lidande vid kris, krig och stora påfrestningar på samhället.
Aktiviteterna har varit febrila och under perioden har det övats och prövats. På sjukhuset har många olika moment utspelats.
– Vi tar hand om i princip allt. Det är mycket splitterskador, sprängskador, skottskador och infektioner. Men vi har även tagit hand om en förlossning, berättar Erik Salanek, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala till vardags.
Sjukhuset, som är stort som en fotbollsplan, kan byggas upp på 36 till 72 timmar beroende på förutsättningarna och kan användas när det är regelrätt krig. Under övningen har flera patienter dött men desto fler räddats.
– Jag får träna på hjärtstopp, stridsskador, magsjuka och trauman man aldrig ser i vardagen. Man får går tillbaka till grunden. I högspecialiserad sjukvård är vi vana att allt finns hela tiden. När man inte kan lösa det på bästa sätt hur löser man det så bra som möjligt, säger Erik Salanek
Det är fösta gången som hela kompaniet med alla personalkategorier, inklusive pliktpersonal, är samlade och genomför en krigsförbandsövning. Signalisterna Martin Krisell, programmerare och systemutvecklare och Mattias Gillberg, byggnadsarbetare inom betong var två av de cirka 15 pliktplacerade personer som var med under övningen. De har inte valt att vara här själva men de ansåg att det i stort ändå varit vettiga arbetsuppgifter.
– Det får inte hända för ofta men om det händer igen är vi ändå glada att vi hamnade här, tycker Martin och Mattias håller med.
Scenariona har byggts upp över tiden och i slutet av övningen är Sverige i krig och i och runt Göteborg är det sabotageoperationer med oförklarliga elbortfall, bränder men även regelrätta strider.
– Jag är nöjd med hela kompaniets insats, säger kapten Elin Wilhelmsson som var kompanichef under övningen och fortsätter:
– Det har gett mycket bra erfarenheter, det har varit roligt och alla har kämpat. En eloge till de som gjort scenariona och spelen också. Nu är folk trötta men nöjda skulle jag sammanfatta det, avslutar Elin Wilhelmsson.