– Det här är ett viktigt steg för det fortsatta arbetet att stärka det samlade försvaret av Sverige, säger Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall. Det är många myndigheter som har bidragit och tillsammans har vi fått en bättre bild av vad vi ska prioritera. Det är viktigt när vi nu ökar tempot.
Försvarsmakten och MSB har gemensamt gjort en analys av myndigheternas redovisning och sammanställt svaren i sju områden: sjukvård och läkemedelsförsörjning, data- och telekommunikation, informationsdelning och lägesbild, livsmedelsförsörjning, transporttjänster, drivmedel och infrastruktur.
Inventeringen visar vilket stöd som kan ges och var det finns behov att öka beredskapen. Flera myndigheter efterfrågar också tydligare styrningar och stöd i tolkning av såväl Försvarsmaktens behov som lagar och förordningar kopplat till planeringen för totalförsvaret.
Men fler aktörer ska involveras. En utökad inventering av stöd inför och vid höjd beredskap kommer att genomföras inom ramen för det regeringsuppdrag som Försvarsmakten och MSB fick den 11 maj med höjd ambitionsnivå för totalförsvarsplaneringen.
– Med det nya regeringsbeslutet kommer totalförsvarsplaneringen och planeringen för civilt försvar att öka i betydelse, inte bara för statliga myndigheter utan också för kommuner, landsting, företag och frivilligorganisationer, säger Nils Svartz, vikarierande generaldirektör vid MSB.
Det fortsatta arbetet kommer även att ställa krav på samverkan som möter kraven på sekretess i samband med höjd beredskap.
Det fortsatta arbetet handlar om att föra dialoger, utveckla relationer och nå överenskommelser, det är Peter Sandwall och Nils Svartz överens om. Tillsammans bygger vi ett starkare försvar.