Olof Milde, ställföreträdande kompanichef på ett av utbildningskompanierna på Trängregementet förklarar.
− Förväntningarna är olika beroende på vilken befattning du ska ha. Men vi förväntar oss att rekryterna alltid strävar efter att göra sitt bästa utefter förutsättningarna och vågar försöka. Jag ser hellre att någon testat och misslyckats än att bara konstatera att det inte går. Det är också beundransvärt om de försökt men inte nådde hela vägen fram, då har de i alla fall gjort sitt bästa, säger han.
Från och med i år är den militära grundutbildningen nio eller elva månader lång. Olof Milde jobbar idag med att utbilda soldater på Karlsborg kompani, ett av utbildningskompanierna på Trängregementet.
− Fördelarna nu när vi sammanfört den grundläggande utbildningen och befattningsutbildningen är att vi utbildar en färdig produkt som kan börja jobba direkt efter utbildningen. När soldaten muckar kan vi antingen anställa personen som heltid-eller deltidssoldat. De har en bra grund att stå på och de kommer in snabbare i arbetslaget. Eller så krigsplaceras de som värnpliktiga i krigsorganisationen.
En av rekryterna som började utbildningen för snart två månader sedan är Oskar Taengh, 31 år.
− Det känns jättebra. För mig var det lite nu eller aldrig på grund av åldern. Jag har länge tänkt tanken och ångrat att jag inte gjorde det när jag var 19 år så nu var det dags, säger han.
Rätt attityd
För att kunna få ut det bästa av utbildningen får rekryterna en verktygslåda med kunskaper, förmågor och erfarenheter.
− Vi lär de hur de knyter kängorna, hur de skjuter med vapen som AK5:a och hur gruppen agerar i strid. Det handlar också om positiv uppmuntran. Man måste känna sig trygg för att misslyckas. När jag utbildar gruppchefer brukar jag alltid ställa frågan: Hur tänkte du? Istället för att säga vad de gjorde fel. Jag upplever att det uppmuntrar dem att tänka mer själva. Det är viktigt att vi producerar tänkande soldater speciellt vi som jobbar med logistik. Det är inte alltid de har en chef till hands och måste då fatta egna beslut och ta eget ansvar, säger Olof Milde.
Förmåner och bättre resultat
Oskar Taengh berättar att de tre första veckorna kan vara tuffa. Det är en stor omställning med boendet och att komma in i hur allt fungerar. Men trots delvis tuffa förhållanden finns det fördelar också. De som fullföljer utbildningen får en bonus.
− Jag får boendet av Försäkringskassan och lönen på 4,500 kronor. Man gör inte av med något när man är här så det fungerar. Dessutom får man en betald utbildning till skillnad från det civila livet. Bonusen ser jag såklart framemot, det blir som en morot som man kan göra något roligt med sen, säger han.
Soldaterna har även pliktförmåner och är inte anställda som tidigare. En förändring som kapten Olof Milde ser positivt på.
− Tidigare var rekryterna arbetstidsreglerade vilket gjorde att arbetstiden bestämde när det var dags att sluta för dagen. Nu behöver vi inte stirra oss blind på klockan utan kan göra klart övningen och fokusera på att utbildningen blir så bra som möjligt, säger han.
Förutom ett förändrat utbildningspaket har även de människor som kommer och ska göra utbildningen förändrats upplever Olof Milde.
− Jag upplever att ute i samhället är det ett jag-tänk men vi vill få rekryterna att tänka mer vi. Vi löser uppgiften. Vi gör det här tillsammans. Under utbildningen ger vi dem bra verktyg genom att låta dem lösa uppgifter tillsammans under press, då tvingar vi fram ett samarbete. Vi lär dem ta ansvar för sina kamrater och sin utrustning, säger han.
Ytterliggare möjligheter
I skrivandets stund har regementet också öppnat upp möjligheten för alla som redan gjort den grundläggande militära utbildningen, att direkt börja med befattningsutbildningen. Enligt Olof Milde är det en chans för både dem som redan varit inne i militären och som skaffat sig civil erfarenhet och för regementet.
− Det är jättebra. Vi fångar upp dem som redan gjort en grundläggande militär utbildning och som varit i det civila ett tag. Ett bra exempel på det såg vi i våras när vi tog in värnpliktiga som varit inne i Försvarsmakten och sedan gjort andra saker. Det är helt andra människor, de har växt som människor och så kommer de med lite andra erfarenheter, säger han.
Ett konkret exempel på det är Oskar Taengh som gjort liknande värnplikten i Danmark, jobbat som civil försäljare och nu sagt upp sig för en framtid i Försvarsmakten.
− Jag har haft tio år av civil arbetsmarknad där jag jobbat med alltifrån säljare och reseledare till kontorsjobb. Men efter den här utbildningen hoppas jag på att bli anställd i Försvarsmakten så jag kan läsa vidare till specialistofficer, säger han.