Torhamns udde är ett av Försvarsmaktens övningsfält och även ett naturreservat. Här möts personal och besökare av en gul saftblandare som skriker efter uppmärksamhet och visar att det just nu pågår en övning.
HAWK-kompaniet från Luftvärnsregementet i Halmstad är på plats för att träna och öva på olika scenarion tillsammans med Blekinge flygflottilj som bidrar med ”spetsigt målflyg”, det vill säga deras JAS 39 Gripen.
Klockan ringer snart lunch, himlen mullrar och åskar över fältet när flygplanen flyger snabbt förbi, och ibland så lågt att dom kan ses över havet.
– Det ser nästan ut som att någon drar i linorna till en drake, säger en soldat när alla blickar är fästa vid planet som tar en skarp sväng för att sedan försvinna tillbaka in i molnen.
Trossgruppen är den enhet som ser till att övningen rullar på. Den har som uppgift att se till att alla som övar har det de behöver i form av bränsle, mat och annat som kan tänkas behövas för att soldater i fält ska kunna öva. Trossgruppen övar med andra ord ”skarpt” vid varje övningstillfälle, som nu när de ska hämta drivmedel på F 17.
Även trossgruppen, kan själva behöva hjälp ibland. Plötsligt befinner vi oss i en sådan situation. Från lastbilen – en av luftvärnets äldsta – bolmar det svart rök. Något är uppenbarligen fel. Föraren Frida Skarin kör av E22an och ställer sig på en bensinstation i Nättraby. Hon rapporterar på radion:
– Vi har lite problem med vår lastbil.
Frida berättar att det ryker om lastbilen men att den fortfarande rullar och går att köra. Hon ser märkbart bekymrad ut.
– Ja, det är ju viktigt att vi kommer till F17 i kväll. Vår diesel får inte ta slut vid kompaniet, eftersom våra elverk går på diesel. Utan diesel stannar övningen, säger Gustav Torjefors som också är med i lastbilen.
– Vi får hjälp inom 30minuter, fick jag precis reda på, säger Frida. Efter några frusna och osäkra minuter kommer chefen för driftstödsgruppen Förste sergeant Amro El-Chenabi.
– Jaha vad har hänt?
Frida förklarar vad som har hänt och hur situation ser ut.
– Vi fäller hytten och kollar hur motorn ser ut, säger Amro.
En snabb felsökning ger diagnosen, en bränsleledning har gått av.
– Ja, det här ska inte hända, oddsen för att något så’nt här ska inträffa är minimal. Men det är väl vad man får räkna med när lastbilarna är så gamla som de är, säger han och småler.
Jag frågar vad som hade hänt med lastbilen om den inte gått att laga här ute i fältmiljön.
– Den hade fått bogseras till Halmstad. Och att bogsera en lastbil från Torhamn i Blekinge till Halmstad är inte ett alternativ!
Efter två och en halv timmes motorfix fungerar lastbilen igen och vi rullar vidare mot F 17 för dieselhämtning. Inga elverk behövde stanna denna natt. Övningen kunde fortsätta.