Den sista lossningen
Fartyget var planerat att anlända flera dagar tidigare men tillföljd av storm längs rutten hade de svårt att ta sig till hamnen, väl där skulle våghöjden försvåra lossningen kraftigt, så transporten senarelades. Förhoppningen var att det skulle bli mildare väder, men allteftersom tiden gick och vädret höll i sig började det planeras för alternativa transportmetoder. Till sist lugnade sig vädret och fartyget kunde åter kasta loss. I samband med att ledigheten för stora delar av första Movcon-pluton påbörjades ankom fartyget till hamnen. Hemtransporten för den stora delen av Movcon-kompaniet sammanföll med ankomsten av fartyget, så varje tillgänglig soldat som fanns kvar fick användas till att understödja lossningen.
Klockan sju på kvällen anlände fartyget till hamnen, men lossningsstyrkan var minst en timme bort från hamnen, så den tillgängliga personalen på plats fick börja köra av delar av de 200 fordon de hade förarbevis för. Det var dock inte den enda friktionen som uppkom under lastningen.
- Tidvattnet gjorde så att vinkeln mellan fartygsramp och kajramp blev för snäv så att de tre tungdragarna med släp ombord inte kunde köra av. De var lastade längst ut på maindeck, och skulle alltså vara först att köra av. Detta ledde till förseningar då en lösning på problemet behövde utarbetas. Emellertid tillät fartygstypen att, via en separat ramp, lossa de fordon som stod på väderdäck, säger Johan Lindqvist, gruppchef för andra transportledningsgruppen, som understödde lossningen.
På det fartyg som nyttjades för transporten fanns det tre typer av lastningsplan även kallade ”deck”. ”Maindeck” är det väderskyddade lastutrymmet som finns mitt i fartyget, ”weatherdeck” finns ovanför ”maindeck” och är inte väderskyddat på något sätt, ”Tanktop” kallas det nedersta lastplanet som även det är helt väderskyddat.
Med fartyget anlände ett kompani ur USMC – United States Marine Corps – och den norska stöttebataljonen Vaernes fordon, de sista att deployera via sjötransport till övningsområdet.
Återhämtning under kriget
När alla förband väl var deployerade startade Movcon sin återhämtningsperiod, detta innebar att större delen av första Movcon-pluton reste hem till Skövde för ledighet, medan ett fåtal stannade kvar för att planera de kommande hemtransporterna. Planeringen innebar i stort att lägga upp en detaljplan med hänsyn till de nya friktioner, begränsningar och erfarenheter som uppkommit under övningens tilltransport.
Den andra dagen in i återhämtningsperioden så spårar ett godståg ur mellan Narvik och Kiruna. Cirka 300 meter med räls och elledningar skadades kraftigt under urspårningen. De omfattande skadorna förväntades ta minst en vecka att åtgärda innan tågtrafiken kunde återupptas. Delar av de övande förbandens materiel var tänkta att lastas och transporteras på järnväg, mer exakt ett 400 meter långt tågset. Sträckan mellan Narvik och Kiruna används ofta av LKAB för malmtransporter och med järnvägstransporterna för Cold Response 2014 var belastningen hög både på rälsen men framförallt på Narviks järnvägsterminal. Att riskera stora förseningar i slutskedet av övningen kan bli kostsamt, så för Movcon blev det att påbörja verkställandet av omfallsplaneringen med bara ett fåtal timmar kvar innan transportordergivningen. Med den begränsade infrastrukturen som finns här så gäller det att lyfta blicken för att hitta möjligheter att få hem förbanden.
Början på slutet
Efter en ledighet på fyra dagar återvände huvudstyrkan av plutonen till övningsområdet utvilade och beredda på nya tag inför återtransporten av förbanden. Det dröjde inte länge innan delar av plutonen påbörjade sin omgruppering till en ny ledningsplats i övningsterrängen. Samtidigt som arbetet startades kom försvarminister Karin Enström på besök hos första Movcon-pluton. Plutonchefen kapten Mona Bäck gav Försvarsministern en genomgång om plutonens funktion och arbetssätt i stort. Omgrupperingen hann nästan avslutas innan plutonen fick ytterligare ett besök, denna gång av överbefälhavaren, general Sverker Göranson, som undrade hur plutonen bedrev sin verksamhet. Överbefälhavaren fortsatte kort därefter sin resa norrut för att besöka Movcon-kompaniets chef, som under övningen är en del av JMCC – Joint Movement Coordination Center.
I Setermoen höll kompanichefen, major Dennis Löfvenborg, ett föredrag för överbefälhavaren, chefen för I 19 överste Granander samt chefen för ledningsstabens inriktningsavdelning överste Löfvberg, om hur kompaniet har framskridit mot denna övningen med mycket planering mot utländska och svenska delarna. Kompanichefen passade också på att trycka på vikten av att få öva med denna stora volym av förband med de stora friktioner som detta klimatet ger.
- Jag kan inte nog trycka på vikten av att öva och träna på operativa transporter med olika transportsätt i större volymer. Detta är en mycket viktig kompetens för ett avlångt land som Sverige, en kompetens vi måste värna om att vidmakthålla, säger major Dennis Löfvenborg.