Tillträde till skyddsobjekt

Skyddsobjekt är benämningen på samhällsviktiga byggnader, anläggningar, objekt och områden som har beslutats behöva ett förstärkt skydd mot sabotage, terroristbrott, grovt rån och spioneri samt röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret. Obehöriga har inte tillträde till skyddsobjekt. För att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet kan också exempelvis vissa områden där det bedrivs övningar vara skyddsobjekt.

Foto: Dag Enander/Försvarsmakten

En mycket stor andel av Försvarsmaktens anläggningar, byggnader och områden är skyddsobjekt. I en del fall, exempelvis vissa övningsområden, gäller tillträdesförbudet under angivna tider. Bevakningen utförs av särskilda skyddsvakter som har befogenheter att kontrollera personer som befinner sig invid skyddsobjektet eller vill ha tillträde.

Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med en obemannad farkost, drönare. Om en obemannad farkost befinner sig inom, i närheten av eller över ett skyddsobjekt får en skyddsvakt ingripa mot den, inklusive med våld om det är nödvändigt och försvarligt.

Vissa av Försvarsmaktens fartyg, luftfartyg och fordon kan också vara skyddsobjekt.

Flera av skyddsobjekten är förbjudna att avbilda, beskriva och mäta, vilket innebär att till exempel fotografering är förbjuden av eller inom ett sådant objekt. Det kan också vara förbjudet att bada, dyka, ankra och fiska i vattenområden som finns inom ett skyddsobjekt.

Skyddsobjekt innehåller skyddsvärden som inte får exponeras för utomstående. Vad som är skyddsvärt kan vara svårt eller omöjligt för ett otränat öga att se.

Om reglerna inte följs kan Försvarsmakten, och i förlängningen Sverige, lida skada. Att respektera de tillträdesbegränsningar och avbildningsförbud som finns vid skyddsobjekt är särskilt viktigt i dagens samhälle där underrättelsehotet från främmande makt är högt.

Tillträde

För att en person ska kunna få tillträde till ett skyddsobjekt behöver som regel personens identitet ha klarlagts. Skyddsobjektets bevakningspersonal, så kallade skyddsvakter, har därför rätt att kräva att få veta namn och personnummer samt få se legitimation på den som uppehåller sig invid skyddsobjektet innan tillträde kan beviljas.

De som inte är behöriga har så kallat tillträdesförbud.

Rätt att ta del av allmänna handlingar

Av 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) framgår att en myndighet inte får efterforska identitet med mera på en person på grund av att han eller hon begär att få ta del av en allmän handling, i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut.

Personuppgiftsbehandling

För att kunna pröva om en person ska få tillträde till ett skyddsobjekt behöver Försvarsmakten behandla de personuppgifter som angetts ovan. För myndighetens personuppgiftsbehandling ska Försvarsmakten uppställa visa ändamål. Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen, så kallad besöksanmälan, är att uppfylla lagkrav som innebär att endast behörig personal ska få tillträde till Försvarsmaktens anläggningar som är skyddsobjekt, se 7 § skyddslagen.

Försvarsmakten har därmed en laglig grund att behandla uppgifterna enligt tillämplig dataskyddslagstiftning eftersom personuppgiftsbehandlingen är nödvändig för att Försvarsmakten ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet och för att utföra en arbetsuppgift som är av allmänt intresse.

Lagrum

Lagar och regler om skyddsobjekt finns i skyddslagen (2010:305) och skyddsförordningen (2010:523). I säkerhetsskyddslagen (2018:585) finns bestämmelser för de som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.

Överträdelse av förbud

Brott mot förbud meddelat enligt skyddslagen, exempelvis obehörigt tillträde, kan leda till böter eller fängelse i högst två år.