Ett flertal myndigheter och organisationer samt delar av näringslivet har viktiga roller i, eller bidrar till, det militära försvaret. Det innebär att det militära försvarets skyddsvärden inte enbart finns inom Försvarsmakten, utan även inom andra offentliga och privata verksamheter så som kommuner, regioner och näringsliv. Försvarsmakten är exempelvis beroende av civila resurser avseende transporter av personal, materiel och andra förnödenheter, och energiförsörjning omfattande exempelvis olja och diesel. Samtliga aktörer inom totalförsvaret som upprätthåller den egna cybersäkerheten bidrar dessutom direkt eller indirekt till försvaret av Sverige. När det handlar om materielelförsörjning är Försvarsmakten beroende av andra aktörer både avseende utveckling, produktion, drift och reparationsresurser.
Musts nya vägledning ger exempel på områden som är av betydelse för det militära försvaret, vad som kan utgöra säkerhetskänslig verksamhet, hur den kan identifieras och omständigheter som kan innebära att en aktör bedriver säkerhetskänslig verksamhet och därmed omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen. Att till exempel ha en uppgift inom totalförsvaret kan, men behöver inte, innebära att en aktör bedriver säkerhetskänslig verksamhet.
Henrik Garmer, ställföreträdande chef för Must, betonar att alla aktörer inom totalförsvaret behöver ta sitt ansvar i att identifiera sina egna skyddsvärden och eventuell säkerhetskänslig verksamhet oavsett var verksamheten bedrivs, eftersom säkerhetsskyddet inte är starkare än sin svagaste länk.
– Vi vill att aktörer börjar fundera kring sin roll i försvaret av Sverige, även de aktörer som kanske inte per automatik anser sig ha en direkt koppling till Försvarsmakten. Med vägledningen vill vi uppmana läsaren till att reflektera över hur just deras verksamhet bidrar till det svenska försvaret i händelse av höjd beredskap eller krig, säger Henrik Garmer.
Första steget i detta är att identifiera de skyddsvärden som finns i den egna verksamheten som är av betydelse för försvaret av Sverige. I vägledningen ges förslag på frågeställningar som kan användas vid genomförande av en verksamhetsbeskrivning, vars själva syfte är att ringa in vad i en verksamhet som ska ges ett säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddsarbetet behöver präglas av långsiktighet, oavsett för stunden rådande hotbild.
– Vi behöver känna till våra högsta skyddsvärden, och samarbeta, säger Magnus Ellvén, chef vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens säkerhetskontor.
Läs den digitala broschyren Skyddsvärden för försvaret av Sverige