Det är snart fyra år sedan det innevarande försvarsbeslutet antogs och mycket har hänt sedan dess. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, Finland är fullvärdig medlem av alliansen och Försvarsmakten har bidragit med utrustning motsvarande en halv brigad i stöd till Ukraina.
De snabba förändringarna har gjort att Försvarsmakten inte på utsatt tid uppfyller alla målsättningar i försvarsbeslutet 2020.
– Vi har behövt prioritera beredskapsanpassningar, operationer, planeringen inför
Natomedlemskapet och inte minst stödet till Ukraina. Men allt detta har också bidragit till en ökad förmåga inom flera områden och jag upplever en stor förståelse för våra avvägningar från politiken, säger överbefälhavare Micael Bydén.
Säkerhetsläget ställer nya krav
Det kommande medlemskapet i Nato ställer nya krav. Bland annat för att kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. Två av arméns brigader prioriteras också för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer.
Försvarsmakten lägger just nu stor kraft på det närtida perspektivet: Att stärka tillgänglighet och förmåga i befintliga förband. Det försämrade säkerhetsläget ställer krav.
– Omedelbara behov har med all rätt prioriterats, men vi behöver fortsätta växa, utvecklas och nå den uthållighet som krävs. Krigsförbandens förmåga och fortsatta utveckling är det centrala, säger Micael Bydén.
Kommande styrningar avgörande
Det försämrade säkerhetsläget påverkar hela Europa och det gör att många länder har höjt försvarsanslagen. Försvarsindustrin fyller sina orderböcker snabbt och leveranstiderna blir längre. Även Försvarsmakten har fått högre anslag för att nå sina målsättningar, ekonomiska resurser som främst märks av längre fram.
Att köpa in försvarsmateriel är inte som att köpa varor på den civila marknaden. Att köpa nya stridsfordon eller luftvärnssystem är inte som att köpa en ny personbil.
– Med de förhållanden som råder idag är det mycket viktigt att kommande politiska styrningar och nästa försvarsbeslut tar hänsyn till läget. Att leverera inom Nato och att växa i volym på ett sätt som genererar reell militär förmåga kräver att vi får ihop personal, infrastruktur och materiel. I detta är vi också beroende av andra, konstaterar Micael Bydén.