Krigsspel är en del av den militära professionen och har långa anor. Det moderna krigsspelet härstammar från tiden då Napoleon bedrev fälttåg med värnpliktiga massarméer under tidigt 1800-tal.
Med tiden har krigsspelen utvecklats men grundidén är densamma; att utveckla den taktiska förmågan och pröva stridsplaner – inför, under och efter slaget. I dag är krigsspelövningar en mycket användbar metod för att med relativt små medel utveckla deltagarnas taktiska tänkande.
Det finns olika former av krigsspel. I det här fallet genomfördes det med kartor, spelbrickor och tärning i ett dubbelsidigt förloppspel.
I krigsspelet fanns en levande motståndare då två sidor spelade mot varandra. När två sidor möts finns en levande motståndare vilket bidrar till att skapa en ökad dynamik och realism. Brigadens chefer spelade sina egna förband för att pröva sina egna planer och under spelets förlopp fick samtliga en direkt kvittens på utfallet av deras taktiska beslutsfattande.
Den sammanhållande kraften och motorn i spelet är spelledaren. I denna roll fanns överstelöjtnant Lars Henåker, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och huvudlärare i krigsvetenskap vid Markstridsskolan.
– Krigsspel är ett unikt redskap för chefsträning. När vi utbildar yrkesofficerare på den här nivån är det fokus på det nya reglementet Armé Taktik som gavs ut 2023, säger Lars Henåker.
Funktionsförband skapar fler dimensioner
När brigadens chefer övar på krigsspel handlar inte allt om själva striden. Ytterligare dimensioner lyfts in med brigadens ingående funktionsförband. I spelet blir det tydligt hur funktionsförbanden gemensamt stödjer brigadchefens syfte med striden, förklarar major Anders Ekroth, från Göta Trängregemente, chef för brigadens underhållsbataljon.
– Samordning i brigadens bakre område mellan funktionsförbanden och friktioner, som att fientliga förband skär av underhållsvägar, är något brigaden som helhet måste hantera, säger han.
Underhållsbataljonen tvingar deltagarna till ett förutseende tänkande i spelet för att hålla stridsfordon tankade och soldater mätta. Ju längre krigsspelet pågår, desto mer prövas logistiken och uthålligheten.
– Brigadunderhållsbataljonens längre tidsförlopp med att exempelvis beställa och leverera förnödenheter behöver kunna anpassas till stridens tempo i det främre området - för att hela tiden bibehålla brigadens stridsvärde, säger Anders Ekroth.
Även fältarbetsförmågan bidrar till fler dimensioner i spelet när exempelvis mineringar, minbrytning, vägunderhåll och broläggningar ska genomföras.
– Många delfunktioner är tidskrävande. Det är därför positivt att vi har ett stort funktionsperspektiv i spelet och inte enbart fokus på striden, säger överstelöjtnant Fredrik Eklöf från Göta ingenjörregemente som deltog som chef för ingenjörbataljonen i spelet.
Förberedelser och helhetstänk
Krigsspel är en form av förberedelse inför verkligt krig och stora övningar i fält med riktiga förband. Cheferna får genom spelet öva på helhetsförståelsen för striden och överväga hur man bäst ska nyttja och samordna eld och rörelse med funktionsförbanden. Tärningar används bland annat för att avgöra stridssituationer mellan blå och röd sida.
– Men i spelet kan cheferna påverka sannolikheten att lyckas ju bättre de har ordnat det taktiska. Ju bättre genomförda förberedelser desto bättre blir oddsen för att du lyckas, säger Lars Henåker.
Vid krigsspel brukar flera taktiska lärdomar dras. Inte minst vikten av att förbandets utgångsgruppering blir rätt från början och det går att manövrera förbandet. Och vikten av att söka genombrottet som gör att motståndaren överrumplas och hamnar i ett tillstånd av chock.
– Och att anfallet därefter fortsätter tills motståndarens förband är upplösta. Det är det vi försöker nå, Lars Henåker.