Framtidens armé – från idé till verklighet

Hur många soldater ska ingå i ett stridsvagnskompani? Hur många lastbilar behöver en motoriserad skyttebataljon? Hur ska en granatkastarpluton utrustas? Det är några av de många frågor som Markstridsskolans organisations- och ledningssystemutvecklingsavdelning hanterar.
– Att bygga framtidens armé är ett komplext arbete där huvudsyftet är att optimera arméförbandens förmåga att fungera effektivt i en brigad, berättar överstelöjtnant Per Dahlgren, avdelningschef.

Hur många soldater ska ingå i ett stridsvagnskompani? Hur många lastbilar behöver en motoriserad skyttebataljon? Hur ska en granatkastarpluton utrustas? Det är några av de många frågor som Markstridsskolans organisations- och ledningssystemutvecklingsavdelning hanterar. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Att bygga framtidens arméförband är ett komplext arbete, organisationsskisser, personallistor och materielplaner ska fungera i verkligheten. Ryms all materiel och utrustning på de fordon som förbandet förfogar över? Här provlastas en ammunitionsgrupp ur en granatkastarpluton. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Överstelöjtnant Per Dahlgren, chef för Markstridsskolans organisations- och ledningssystemutvecklingsavdelning. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Henrik Nilsson, utvecklingsförvaltare vid MSS och ansvarig för provlastningen visar hur små detaljer kan påverka resultatet. Lastöglornas placering på lastbilsflaket kan i slutändan göra att det inte ryms så många lastpallar som man hade skissat på. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Packning och provlastning är ett grannlaga arbete, soldaterna väger och beräknar volymen för all utrustning som ska lastas. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Provlastningen genomfördes med olika delar av en mekaniserad bataljon. En av dessa är 191:a mekaniserade bataljonen som finns på I 19 i Boden. Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten
Stridsfordon 90 ingår i pansarskyttekompanierna i de mekaniserade bataljonerna. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Ryms all materiel och utrustning på de fordon som förbandet förfogar över? Här provlastas en ammunitionsgrupp ur en granatkastarpluton. Foto: Matts Larsson/Försvarsmakten
För att få en så bra packningsplan som möjligt fotograferas allt i olika vinklar så att man ska se hur varje kolli ska packas. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten

Markstridsskolans utvecklingsenhet arbetar med att skapa så goda förutsättningar som möjligt att möta framtida behov och krav inom markstridsfunktionen. Arbetet på utvecklingsenhetens organisations- och ledningssystemutvecklingsavdelning går ut på att bygga en krigsorganisation som är så optimerad som möjligt. Det sker i ett nära samarbete med de andra avdelningarna inom utvecklingsenheten och övriga delar av Markstridsskolan.
– Utanför MSS sker såklart samarbete och samverkan med Försvarsmaktens högkvarter samt respektive organisationsenhet och krigsförband, fortsätter Per Dahlgren.

Organisations- och metodförsök

Att bygga framtidens arméförband är lite som att lägga ett pussel med ibland för många och ibland för få bitar. Organisationsskisser, personallistor, materielplaner och personalrader i Prio ska fungera i verkligheten.
– För att kunna se om våra förband fungerar i verkligheten jobbar vi med så kallade organisations- och metodförsök, OMF. Exempel på sådana är krigsspel i MSS ledningsträningsanläggning, övningar, provlastningar och praktiska försök av olika slag, säger Per Dahlgren.

Efter att försök, tester och kontroller genomförts lämnar MSS förslag till produktionsledningens arméavdelning på Högkvarteret som i sin tur beslutar hur ett förband ska se ut.
– Man kan säga att vi på MSS är ett beredningsorgan för att ta fram förslag till optimerade arméförband, fortsätter Per Dahlgren.

Provlastning

Under en vecka i månadsskiftet februari-mars genomfördes provlastning av olika delar av en mekaniserad bataljon, det var bland annat en trossgrupp ur ett stabs- och understödskompani, delar av en underhållspluton ur ett trosskompani och en ammunitionsgrupp ur en granatkastarpluton på ett stabs- och understödskompani.

– En provlastning är ett sätt att verifiera om teorin fungerar i praktiken och vi gör det i tre steg. Först måste personalen sätta sig in vilken materiel som finns på förbandet. Därefter ska de omsätta sina materiellistor till verkligheten, det vill säga, de ska rent konkret kontrollera vilken volym och vikt det rör sig om och sedan provpacka allt, berättar Henrik Nilsson, utvecklingsförvaltare vid MSS och ansvarig för provlastningen.

Slutligen är det dags för just provlastningen med kontroll av lastsäkring så att materielen kan transporteras på ett säkert sätt. Genom provlastningen får man sedan ett resultat som visar om allt verkligen får plats.
– När allt detta är klart skriver vi en rapport med förslag på förändringar. Vi utarbetar också en packnings- och lastningsplan för att underlätta när liknande förbandsenheter ska packa och last sin materiel, säger Henrik Nilsson.

Stora mängder utrustning ska få plats

Senaste årens fokus på internationella insatser med nollvision avseende skador har inneburit att soldaternas utrustningsvolym har ökat markant.
– Det innebär att vi måste se över materielvolymerna för att allt ska rymmas i ett fältförband som ska ha sin utrustning med sig hela tiden. Det är stor skillnad mot en internationell insats, där små förbandsenheter har materielen på sin bas eller camp och åker ut på tidsmässigt relativt korta uppdrag, säger Per Dahlgren.

Alla små förändringar kräver noggrann analys

Att tillföra utrustning till ett förband kan få stora konsekvenser, bara ett extra magasin till vapnet kan innebära att bataljonen måste ha ytterligare lastbilar för att få plats med mer ammunition och fler soldater som ska köra lastbilarna.
– Om det kommer ett förslag på något som ska införas måste vi till att börja med göra en analys och ställa oss en rad frågor; Varför ska vi ha det här? Ökas effekten av att vi inför det här systemet eller utrustningen? Vad blir konsekvensen? Måste vi utbilda tekniker? Behöver vi fler transportfordon och vad kostar det? berättar Per.

Kravspecifikation för nytt stridsledningssystem

För att utveckla och anpassa armén för framtidens behov pågår flera projekt som ska höja förbandens förmågor och stridseffekt. Några exempel på utvecklingsprojekt är införande av den nya Granatkastarpansarbandvagnen, Grkpbv 90, Robotsystem 58 och ett nytt stridsledningssystem. När det gäller det nya stridsledningssystemet har organisations och ledningssystemutvecklingsavdelningen en viktig roll i utvecklingsarbetet.
– Men det är inte vi på MSS som utvecklar det själva utan vi tittar på vad ett sådant system ska klara av, vilken effekt vill armén att det ska ha? Utifrån det utvecklar vi en kravspecifikation så att de som har att besluta vad som ska utvecklas och köpas in får ett bra beslutsunderlag. I slutändan handlar det om att på ett så effektivt sätt som möjligt kunna leda vår arméförband i en brigad, avslutar Per Dahlgren.