Markstridsskolans utvecklingsenhet arbetar med att skapa så goda förutsättningar som möjligt att möta framtida behov och krav inom markstridsfunktionen. Arbetet görs tillsammans med Försvarsmaktens högkvarter och ett tätt samarbete med försvarsindustrin och Försvarets materielverk, FMV. Utvecklingsenheten består av fyra avdelningar, organisation- och ledningsavdelningen, publikationsavdelningen, utvecklingsavdelning Kvarn samt utvecklingsavdelning Skövde.
Utvecklingsavdelningen i Skövde ansvarar för materielutveckling av överlagrade vapenstationer, tung kulspruta och granatspruta, strids- och fordonssystem samt varnare och motverkanssystem, identifiering och igenkänning.
Beprövat stridsfordonssystem
Stridsfordon 90 är ett av de strids- och fordonssystem som ingår i Markstridsskolans utvecklingsarbete. Den svenska Stridsfordon 90 är en familj av bandgående stridsfordon i flera varianter. Den vanligaste varianten i Sverige är stridsfordon 9040 och är beväpnad med en 40 millimeter automatkanon i ett torn som är vridbart 360 grader. Det kan transportera sex till sju stridsutrustade soldater. Till automatkanonen finns bland annat pilprojektiler med pansarbrytande förmåga. Stridsfordon 90 har exporterats till Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, och Schweiz.
Renoveringsprogram
Det första Stridsfordon 90 levererades till det svenska försvaret 1994 och idag finns drygt 500 vagnar i Försvarsmakten. Systemet har under åren utvecklats och uppgraderats efterhand och 2016 påbörjades ett flerårigt renoveringsprogram som syftar till att öka livslängden samt att tillföra ett ledningssystem.
– Renoveringsprojektet är ett omfattande arbete och det är inte så enkelt som att bara installera ett nytt ledningssystem och sedan hoppa in och köra vidare. När man gör förändringar påverkar det mycket av den befintliga konstruktionen, berättar kapten Magnus Swadding, utvecklingsofficer och sakansvarig för Stridsfordon 90 på utvecklingsenheten.
Verifieringsskjutning och förbandsbesök
Markstridsskolan genomförde nyligen en så kallad verifieringsskjutning på Ravlunda skjutfält i Skåne.
– Syftet var att verifiera en ändring som gjorts under renoveringsarbetet. Vi genomför helt enkelt en skjutning och kontrollerar att allt fungerar som det ska efter de förändringar som gjorts, fortsätter Magnus.
– Under skjutningarna på Ravlunda passade vi också på att göra ett förbandsbesök när Södra skånska regementet anordnade en instruktörskurs samtidigt som vi var där. Under ett förbandsbesök träffar vi användarna och tar in synpunkter samt delger information om vad som är på gång, berättar Ulf Krantz.
Provskjutningar, testkörningar och dokumentation
– Vårt arbete innefattar bland annat försök, verifieringstester, förbandsbesök, och utbildning, Det kan till exempel vara provskjutningar, testkörningar samt arbete med handböcker och reglementen. Men vi är också kontakten mellan förbanden, Högkvarteret, FMV och industrin. Vi finns med och levererar synpunkter och förslag innan en förändring ska genomföras, säger Magnus Swadding.
Tillsammans för arméns utveckling
– Att arbeta med FMV och industrin och deras ingenjörer är mycket stimulerande. Vi är experter på hur stridsfordonet används i brigadsystemet och kan påverka utvecklingen för att det ska bli så bra som möjligt för användarna. De civila systemingenjörerna är de som sedan ser till att våra önskemål och krav kan inarbetas i systemet. Tillsammans bidrar vi till brigadsystemets och arméns utveckling, avslutar Ulf Krantz.