Soldaterna har sedan i början av året genomgått grundläggande militärutbildning, fortsatt soldatutbildning och befattningsutbildning vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Utbildningen var klar på fredagen den 28 oktober då de 28 rekryterna var färdiga soldater. De flesta kommer på ett eller annat sätt fortsätta att arbeta på Försvarsmedicincentrum antingen som hel eller deltidstjänstgörande.
Det sista de gjorde samma vecka som ceremonin var att övas i några dagar i Göteborgs norra skärgård. På Björkö, Rörö, Öckerö och Hönö fick de ta del av Göteborgs skärgård till fots samt att säcken knöts ihop med all den kunskap de fått under sin grundutbildning. Rekryterna är nu utbildade inom sjukvård, ledning och samband samt logistik, bland annat till kockar.
Deras avslutningsceremoni var en finstämd föreställning med fanvakt, musik och korum med prästen Jerker Schmidt. Tal hölls av chefen Försvarsmedicincentrum, överste Peter Adolfsson, chefen för fältsjukhuset, major Krister Jakobsson och ställföreträdande kompanichef, löjtnant Jonas Lidén. Det delades också ut utmärkelser av olika slag. Släkt och vänner till rekryterna fanns på plats. Efter det var det kaffe och tårta på soldathemmet.
Två av soldaterna är Nathalie Wallin, 20 år från Skurup i Skåne som numer bor i Göteborg och nu är anställd vid logistikplutonen och Tobias Dalsten som sedan fem år bor i Göteborg och som nu är anställd på sjukvårdsplutonen.
Vad har ni med er efter utbildningen?
– Jag tycker det är bra att man lär sig stå på sina egna ben. Det var en lite hårt i början där man fick lära sig gå, tala, röra sig, ja allt. Man blir uppfostrad om igen och det tycker jag är jättebra. Samma med respekt, jag visste ju vad det var innan men nu vet jag det ordagrant. Jag är jättenöjd och tycker faktiskt detta är något som alla ska göra. Planeringen kan bli bättre men kanske var det för att vi var de första omgången i den nya grundutbildningen, säger Nathalie
– Det som jag har med mig som mest positivt är att leva och bo så tätt inpå andra och få tolerans så att man står ut med andras egenskaper utan att råka i luven på varander hela tiden. Inte för att jag tände till på folk innan men det blir en annan sak när man lever med åtta personer på ett logement. Befälen är hårda men rättvisa och man märker att man inte klarar detta om man inte skapar en stark gemenskap med dem man bor och lever med. Det är nog det som jag fått med mig mest från grundutbildningen, berättar Tobias
– Alla har också olika åldrar och olika erfarenhet. Det blir lite komiskt när man placerar alla i en grupp. Åldrarna försvinner och man tänker inte på att han eller hon bara är nitton. Vi hade en åldersskilnnad på tolv år mellan den yngsta och den äldsta, säger Nathalie.
– Jag tycker också att informationen och planeringen kunde vara bättre. Men å andra sidan är den militära utbildningen att inte alltid veta allt, utan lära sig att arbeta och agera med den informationen man har tillsammans med andra, säger Tobias.
Vilka planer har ni nu?
– Min dröm, nej det är inte en dröm utan målbild, är att göra utlandstjänst. Det är verkligen vad jag vill, att arbeta i logistikplutonen. Jag tänker mig att transportera de som finns på plats. Har alltid drömt om att hjälpa läkare utan gränser och nu har jag många fordonsutbildningar så jag kan göra det. Det är något jag vill genomföra, berättar Nathalie.
– Man går ju inte en militär utbildning vid 28 år om man inte tänker sig att stanna kvar så jag har målet att antingen vill jag komma in på helikopterutbildningen eller så vill jag läsa taktisk officer på officershögskolan. Så jag tänker satsa på en långtida militär karriär. Jag har inte blivit avskräckt under de här månaderna utan tvärtom och jag blir bara mer och mer faschinerad över hur mycket man kan byta mellan "olika grenar och branscher" i Försvarsmkaten. Innan tänkte jag att antingen är man soldat eller logistiker. Men när man kommer in här upptäcker man att det finns ju inte ett utan massor av alternativ inom samma väggar, säger Tobias.
– Jag ser också fram emot, hoppas och längtar efter att få göra gruppchefsutbildning, men det blir nog inte förrän nästa år kanske, avslutar Nathalie.
Är detta något ni skulle rekommendera era kompisar eller andra utanför grindarna?
– Det här yrket passar givetvis inte alla men jag rekommenderar det ändå. Det är en personlig utveckling under hela resan. För mig har det varit ett äventyr och det har varit jätteroligt att göra det, tycker Tobias.