När underrättelseofficerare använder sina riktiga identiteter verkar de ofta under diplomatisk täckmantel och är knutna till ambassaden eller handelsrepresentationen i det aktuella landet. Andra underrättelseofficerare agerar under falsk identitet, oftast med andra, falska, nationaliteter. Dessa kallas för illegalister och byggs upp och verkar redan i fredstid. De styrs direkt från Moskva, men för att undvika uppmärksamhet har de inga synbara kontakter med andra ryska företrädare.
Systemen med falska och riktiga identiteter förekommer parallellt med varandra.
Samtliga bedriver underrättelseinhämtning, teknikanskaffning, kontraspionage och påverkansoperationer.
I april 2022 förklarades tre ryska underrättelseofficerare persona non grata – det vill säga icke önskvärda – i Sverige. Som ett svar på invasionen av Ukraina, utvisades sammantaget cirka 400 ryska misstänkta underrättelseofficerare från Europa under 2022.
Utvisningarna medför att trycket på den kvarvarande personalen har ökat. Även den isolering som sanktionerna mot Ryssland innebär, skapar svårigheter för de ryska underrättelsetjänsterna att bedriva verksamhet från ambassader, konsulat och handelsrepresentationer. Troligen kommer Rysslands trängda läge att innebära ett större utnyttjande av illegalister, men även ökat fokus på cyberoperationer och inhämtning i andra länder mot svenska mål.
Att illegalism är betydelsefullt för Ryssland är ingen hemlighet. 2022 firade till exempel illegalistorganisationen inom SVR, Rysslands utrikesunderrättelsetjänst, 100 år. Putin har också beskrivit illegalism som ett mäktigt verktyg som i och med omvärldens försök att destabilisera Ryssland även i fortsättningen kommer att vara betydelsefullt.