Övningen Resilient Care 2025 var första gången statliga resurser och vårdgivare övade masskadeutfall tillsammans. Syftet: att höja kompetensen kring vad värdlandsstödet kan omfatta, samt att träna förmågan att ta emot och korttidsvårda evakuerade patienter från andra länder i stor skala.
– Om det värsta inträffar, till exempel en fabrikskatastrof i en europeisk storstad eller ett terrorbrott är det bra att vi har övat på många skadade. Det handlar om att få bort skadade ur närområdet där lokal sjukvård kommer att vara tungt belastad vid en omfattande händelse, säger Mikael Andersson, major och tillförordnad skvadronschef på Transportflygskvadronen F 7, Skaraborgs flygflottilj.
I övningsscenariot för Resilient care har ett väpnat anfall inträffat någonstans i Natos östra område i Europa och transportflygets uppgift var att transportera ett 15-tal skademarkörer, tillsammans med deltagare från bland annat svenska Socialstyrelsen och det nederländska militära sjukvårdsteamet.
– Vi har en totalförsvarsuppgift och behöver träna på alla kedjor. Från civilt till militärt försvar. Det måste fungera när det blir svårigheter. Vår uppgift för transportflyget under övningen var att flytta patienter och skadade ihop med ett nederländskt sjukvårdsteam, fortsätter Mikael Andersson.
Internationellt deltagande
Nederländerna var en av deltagarnationerna. Överste J.J.M.G. Muntenaar samordnade den nederländska insatsen, som bland annat utgjordes av ett sjukvårdsteam från nederländska försvarsmakten.
– Krig är en samhällsuppgift, som vi alla måste utföra tillsammans, säger överste Muntenaar.
Nederländerna har varit NATO-medlem sedan försvarsalliansens grundande 1949. Sveriges medlemskap sträcker sig bara ett drygt 1,5 år tillbaka i tiden, men samarbetet fungerar väl.
– Jag upplever att det är en lätthet att besöka varandra och att delta på utbildningar i Nato-sammanhang. Innan Nato-medlemskapet var vi också med på övningar, men jag upplever att vi nu blivit insläppta i ytterligare ett rum, jämfört med tidigare, säger Mikael Andersson, tillförordnad skvadronschef.
Nu för tiden berättar Försvarsmakten också mer om verksamheten. Det innebär att övningar som Resilient care 2025 blir mer synliga för allmänheten.
– I dagsläget ser vi att vi från Försvarsmaktens sida breddar uppdraget i totalförsvarsdelen. Vi på transporten F 7 blir en pusselbit som kan hjälpa till att transportera patienter över stora avstånd på ett mer effektivt sätt. I just det här fallet tar vi hjälp av Nederländerna för att flytta patienterna. Jag upplever att det här är lättare i Nato-sammanhang, än vad det kan vara mellan svenska sjukvårdslandsting, fortsätter Mikael Andersson
Första gången för CSU
För Socialstyrelsens del är det första gången organisationen övar på att upprätta och driva en så kallad casualty staging unit, CSU, i mindre format i Sverige. Enheten bemannades av Socialstyrelsens förstärkningsresurs och vårdpersonal från Region Värmland.
– Detta är en avgörande länk i en medicinsk evakueringskedja. När Sverige ställs inför allvarliga kriser eller ytterst krig är vård och omsorg avgörande. Genom samarbete mellan Socialstyrelsen, regioner, civilsamhället och Försvarsmakten stärker vi beredskapen och skapar uthållighet, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Nu väntar analys av hur arbetet kan fortsätta med att skala upp och utforma en nationell förstärkningsresurs samt fördjupa det civil-militära samarbetet.
För transportflygskvadronen är det också nytt att öva tillsammans med Socialstyrelsen och flera andra aktörer på det här sättet.
– Fokuset här är på totalförsvaret och stödet till civilförsvaret har bland annat att göra med att det ser ut som det gör i närområdet. Särskilt Ukraina. Det nationella försvaret som vi är vana vid har expanderat och vårt operationsområde är mycket större nu. Tanken med Nato är att vi hjälper varandra, avslutar Mikael Andersson.