Ryssland fortsatt största hotet enligt Försvarsmaktens framtidsstudie

Den snabba teknikutvecklingen kommer att fortsätta och fler långräckviddiga och fjärrstyrda vapensystem kommer bli verklighet. Det är några av slutsatserna i Försvarsmaktens Perspektivstudie 2022. Samtidigt kvarstår Ryssland som det största hotet i närområdet.

Soldat framför datorskärmar.
Soldat framför datorskärmar.
Hotbilden i framtiden kommer att vara mycket komplex och kräver ett försvar som kan hantera hot och angrepp både under och över gränsen för väpnat angrepp över tiden. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen lämnat in Perspektivstudie 2022. Studien är resultatet av ett omfattande analysarbete och förslagen i studien ligger till grund för Försvarsmaktens underlag för fortsatta politiska ställningstaganden. 

Även om Försvarsmakten växer mot en målbild år 2030 kommer det att finnas utmaningar framöver mot 2045. Den framtida försvarsmaktsstruktur som studien presenterar visar samtidigt att förslagen kommer att ge ett väsentligt tillskott till Natos förmåga, framför allt i norra Europa.

– Studien presenterar en framtida mycket komplex hotbild, som kräver ett försvar som kan hantera hot och angrepp såväl över som under gränsen för väpnat angrepp över tiden. Därför måste förmågeutvecklingen fortsätta, konstaterar Johan Pekkari, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens inriktningsavdelning.

Ryssland ses fortsatt som det största hotet i närområdet. Försvarsmakten behöver ha en förmåga som uthålligt över tid och i samverkan med andra klarar att möta olika typer av angrepp. Försvarsmakten behöver vara flexibel för att kontinuerligt kunna anpassa sig till den förändrade hotbilden och den allt mer komplexa operationsmiljön.

Samtliga försvarsgrenar (armén, marinen och flygvapnet) föreslås förstärkas med ytterligare förmågor och utvecklingen inom logistik, ledning och skydd ska ges rätt förutsättningar för att kunna bidra till uthållighet, snabbhet och robusthet.

– Teknikutvecklingen går snabbt och utvecklas allt mer mot fjärrstyrda och autonoma system liksom långräckviddiga vapen. Rymdförmåga, digitalisering och energiomställning är andra viktiga tekniska områden som får stor påverkan på ett framtida militärt försvar. Det ställer krav på Försvarsmaktens förmåga att ständigt utveckla nya förmågor och nyttiggöra ny teknik, fortsätter Johan Pekkari.

Med ökade krav på tillgänglighet och uthållighet krävs ett flexibelt beredskapssystem. Det innebär bland annat krav på en personalförsörjning som kan anpassas till nya förändringar. 

– En fungerande och stabil personalförsörjning är en av de viktigaste förutsättningarna för att Försvarsmakten ska kunna säkerställa den utveckling som krävs i framtidens försvar av Sverige, säger Johan Pekkari.

Perspektivstudien redovisar olika tänkbara utvecklingar och identifierar vägval samt ett försvarskoncept med krav på Försvarsmaktens förmåga mot 2045. Slutsatsen är att förmågeutvecklingen av krigföringsförmågan behöver fortsätta för att möta den komplexa och snabbt föränderliga hotbilden.

Läs mer om Perspektivstudie 2022 här