Försvarsmaktens svar på haverikommissionens frågor om Estonias förlisning

Statens haverikommission har med anledning av en pågående utredning rörande Estonias förlisning ställt ett antal frågor till Försvarsmakten. Bland annat om de svenska ubåtarnas position under olycksnatten 28 september 1994 och om eventuella transporter av militär materiel.

helikopter 4
helikopter 4
Statens haverikommission har med anledning av en pågående utredning rörande Estonias förlisning ställt ett antal frågor till Försvarsmakten. Foto: Kustbevakningen

– Estonias förlisning var en oerhört tragisk händelse som påverkade oss alla på ett eller annat sätt. I Försvarsmakten har vi ansträngt oss till det yttersta för att besvara frågorna och bidra till utredningen, säger överste Anders Stach vid Högkvarterets ledningsstab.

Försvarsmakten har identifierat positionerna för de tolv svenska ubåtarna under tidsperioden för förlisningen. Alla utom en var förtöjda eller under översyn respektive modifiering vid varv. Den som var i tjänst var HMS Sjöormen som var i södra delen av Gotska sjön, i triangeln mellan Gotland, Sandhamn och fastlandet, och uppfattade inget om förlisningen förrän morgonen efteråt via radio.

– Sjöormen förtöjde vid Berga örlogsbas någon vecka efter Estonias förlisning utan några som helst skador på skrovet, säger Anders Stach.

Beträffande frågorna om transport av militär materiel har Försvarsmakten valt att öppet redovisa efterfrågade uppgifter trots att de normalt varken bekräftas eller dementeras med hänsyn till sekretess.

– Det finns ingen dokumentation hos Försvarsmakten avseende dessa transporter. Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, säger Anders Stach.

Försvarsmakten har i samband med "Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia, Fö 2004:06"tidigare tillfrågats om myndigheten eller Försvarets materielverk transporterat försvarsmateriel ombord på M/S Estonia under september månad 1994.

– Försvarsmakten svarade då att det genomfördes transporter i september 1994, närmare bestämt den 14 och 20 september. Alltså inte under olycksnatten, säger Anders Stach.

Dokumenten visar att det rörde sig om elektronisk utrustning utan någon anknytning till vapensystem och transporterna skedde med civila fordon.

– Jag hoppas att Försvarsmakten med dessa uppgifter kan bidra till haverikommissionens viktiga arbete att klarlägga händelserna kring Estonias förlisning, säger Anders Stach.

Försvarsmaktens svar till Statens haverikommission har uppdaterats med anledning av att bilaga 1 bland annat har kompletterats med ytterligare referensmaterial.