Luftförsvarsövning inte bara i luften

I ett skogsområde någonstans i Sverige rör sig en grupp soldater fram med försiktiga steg. De stannar upp, lyssnar, spanar och söker av terrängen omkring dem. I täten går hundföraren Carl med sin hund Försvarsmaktens Nicky i ett sträckt koppel. Nicky uppfattar sådant som undgår de övriga i gruppen, hon kan till och med se bakåt i tiden med hjälp av sitt starka luktsinne. Hon utgör gruppens främsta sensor i sökandet efter fienden som de vet har rört sig i området. När som helst kan det bli stridskontakt.

Soldater ur 1614:e Strilförsvarskompaniet söker i terrängen. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Gruppen tillhör 1614:e strilförsvarskompaniet vars uppgift är att bevaka och försvara bataljonens fasta anläggningar och rörliga system. De förväntas kunna spåra och bekämpa kvalificerat motstånd som exempelvis fientliga specialförband. Tillsammans med 1613:e rörligt radar- och radiokompaniet utgör strilförsvarskompaniet bataljonens rörliga delar. 1613:e kan förtäta och ersätta den fasta infrastrukturen med rörliga radar- och radioresurser och 1614:e har i uppgift att bevaka och försvara både de rörliga och fasta delarna. Systemen är avgörande för att 161:a stridslednings- och luftbevakningsbataljonen ska kunna lösa sin primära uppgift – att bevaka luftrummet samt stridsleda och samordna våra luftstridskrafter.

I dessa välbevakade anläggningar, som kan vara belägna under jord, sitter bland annat bataljonens flygstridsledare. Det är de som har i uppgift ett leda våra stridsflyg i luften. I direkt samverkan med piloterna kan de ge avgörande information om hur situationen ser ut. De har även ett stort säkerhetsansvar. De ansvarar exempelvis för att det inte sker några incidenter mellan militära och civila flygplan och behöver alltså hantera väldigt mycket information samtidigt. 

– Att leda flygplan i försvaret av Sverige är världens bästa jobb. Under övningen har vi jobbat tolvtimmarsskift där vi börjar med en genomgång som ger oss det aktuella läget, vad som hänt i den spelade striden och vad vi tror kommer hända framöver. Vi går sedan ut och leder flygplan från våra system efter de direktiv vi fått. Uppgifterna kan vara att hindra och bekämpa luftfartyg eller exempelvis genomföra gemensam sjömålsstrid med fartyg från den marina övningen Swenex, säger flygstridsledaren Fredrik.

I samarbete med flygstridsledarna sitter även bataljonens luftbevakare vilka kan beskrivas som luftens detektiver. Det är deras uppgift att ge en bild över luftläget och exempelvis identifiera flygplan som våra sensorer upptäckt. Informationen utgör beslutsunderlag till cheferna som sedan beslutar vilka åtgärder som behöver vidtas. Som stöd till bataljonens luftbevakningsofficerare så har flygvapnet bara för några år sedan infört befattningen luftbevakningssoldat. Dessa personer kan direkt efter den militära grundutbildningen ta anställning inom bataljonen och i våra stridsledningscentraler.

– Det är ett väldigt spännande och intressant jobb där man får lösa viktiga uppgifter och träffa många människor, säger luftbevakningssoldaten Thea.