Tjugo år av smygteknik

I dag är det exakt tjugo år sedan HMS Visby sjösattes vid dåvarande Karlskronavarvet. Ett tekniksprång som kanske inte skådats någonsin inom marinen. Så här tjugo år senare lär sig besättningen nya sätt att använda fartyget taktiskt. Ett gott betyg både åt konstruktionen och de som designade och byggde fartyget

De speciella vinklar som fartyget är designad med innebär att radarstrålar har svårare att studsa tillbaka och fartyget blir svårare att upptäcka.
De speciella vinklar som fartyget är designad med innebär att radarstrålar har svårare att studsa tillbaka och fartyget blir svårare att upptäcka.
De speciella vinklar som fartyget är designad med innebär att radarstrålar har svårare att studsa tillbaka och fartyget blir svårare att upptäcka. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
20181027 Norge

Fartygen HMS Nyköping och HMS Karlstad går in i hamnen i Kristianssund för att bunkra bränsle och mat. Sceneriet är uppskattat bland personalen ombord och många kommer upp på bryggan för att få sig en glimt av det norska landskapet.

TRJE 18 är en av Natos största övningar och genomförs huvudsakligen i Norge. Totalt deltar ca 40 000 soldater, 10 000 fordon, 130 flygplan och 70 fartyg. Sverige deltar med 2500 soldater, åtta Jas Gripen och två fartyg av Visbyklass.
Thomas Zimmerman är fartygschef på HMS Nyköping Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten
Kommendör Per Edling är chef för Tredje sjöstridsflottiljen
Kommendör Per Edling är chef för Tredje sjöstridsflottiljen Foto: Tredje Sjöstridsflottiljen/Försvarsmakten

Det är ett fartyg som inte liknar något annat. Anledningen är naturligtvis att reducera radarsignaturen och göra det svårare att  upptäcka. Men det är inte bara radarsignaturen som är dämpad. Smygtekniken är kompromisslös ombord. Fartyget är även smyganpassat in om akustik (ljud), magnetik, IR (värmestrålning) och flera andra områden. Thomas Zimmerman har varit fartygschef på HMS Nyköping de senaste tre åren och har ungefär ett decennium ombord, i olika befattningar:

– Vi fortsätter att utveckla vår taktik och hur vi använder fartyget, så här tjugo år efter sjösättningen. Vi blir hela tiden bättre och växer på så sätt med fartygets förmågor.

Den 8 juni 2020 är det 20 år sedan HMS Visby sjösattes. Den första av fem smyganpassade korvetter byggda för den svenska marinen. Tjugo år senare lär sig marinen fortfarande varje dag till sjöss hur att bättre använda tekniken till taktiska fördelar. Hur ser framtiden ut för fartygstypen och vad säger de som använder fartyget till vardags? Foto: Tina Skiöld/FMV T&E, Alexander Gustavsson/Försvarsmakten, HeliAir Sweden och Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Internationellt uppskattade

De fem korvetterna har provats i såväl medelhavsmiljö som arktisk miljö i Nordnorge. Men korvetterna är anpassade för svenska förhållanden och det är där de är allra bäst. När man uppträder tillsammans med våra internationella partners i olika övningar tillför man en förmåga som saknas hos dem.

– Ofta får vi rollen att uppträda kustnära, som en länk mellan de större fartygen ute till havs och de som jobbar vid strandlinjen men vi har även visat att vi kan fungera på de stora haven, som när vi jagade ubåt i nordatlanten under övningen Trident Juncture 2018.

HMS Karlstad till sjöss i södra Östersjön.
HMS Karlstad till sjöss i södra Östersjön. Foto: Tina Skiöld/FMV

Framtiden för Visby

De närmaste åren kommer en del ny vapenmateriel att ersätta gammal. Några exempel är ny sjömålsrobot med längre räckvidd, ny ubåtsjakttorped och förhoppningsvis luftvärnsrobot. Samtidigt närmar sig en halvtidsmodifiering.

– I det försämrade omvärldsläge vi sett en tid, har marinens fartyg slitit hårt med övningar, insatser och inte minst den ständiga sjöövervakningen. Med få fartyg och många uppgifter slits materielen och det börjar märkas. En halvtidsmodifiering skulle vara mycket välkommen.