De formas för strid på djupet

Jägarrekryterna lär känna stridens krav

Temperaturen har sjunkit och ett tidigt snötäcke har lagt sig i Norrbottens inland. Ett fiktivt krig har brutit ut och årets jägarrekryter har grupperat i snårig skog. Det är dags för jägarövning 2.

Kärvt. Oväntat mycket snö och kyla bäddade för en ovanligt tuff övning. Viktor Staaf från Gävle lärde sig väldigt mycket av övningens vintriga förhållanden.
Kärvt. Oväntat mycket snö och kyla bäddade för en ovanligt tuff övning. Viktor Staaf från Gävle lärde sig väldigt mycket av övningens vintriga förhållanden. 
"Snön kräver bättre disciplin av oss. Det är som en konstant knuff i ryggen att göra rätt hela tiden för då blir det enklare. Det går verkligen inte att tumma på det".
Kärvt. Oväntat mycket snö och kyla bäddade för en ovanligt tuff övning. Viktor Staaf från Gävle lärde sig väldigt mycket av övningens vintriga förhållanden. "Snön kräver bättre disciplin av oss. Det är som en konstant knuff i ryggen att göra rätt hela tiden för då blir det enklare. Det går verkligen inte att tumma på det". Foto: David Carr/Försvarsmakten
John Saxby, rekryt och gruppchef, står intill sin plutons observationsplats. De har upprättat den under en gran på toppen av ett berg. "Det är spännande att få börja tillämpa allt man har lärt sig. Det är mycket nytt och det blir många misstag men det lär man sig mycket av." Foto: David Carr/Försvarsmakten
Under granen på berget hade jägarrekryterna en bra överblick för att se fiendens rörelser.
Under granen på berget hade jägarrekryterna en bra överblick över fiendens rörelser. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Snö och kyla innebär många nya lärdomar för årets rekryter. Att få snö på vapnet kan leda till isbildning. Foto: David Carr/Försvarsmakten
August Sandström och Victor Westman ser till att pansarskotten är fria från snön. De två är gamla klasskamrater från Umeå och har hamnat i samma pluton på jägarbataljon i Arvidsjaur.
August Sandström och Victor Westman ser till att pansarskotten är fria från snön. De två är gamla klasskamrater från Umeå och har hamnat i samma pluton på jägarbataljon i Arvidsjaur. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Civil personal från försörjningsavdelningen övades i krigsscenariot genom att vara fiendestyrkans lastbilschaufförer. En värdefull övning, tycker Sabina Hällsten, som till vardags jobbar vid förrådet. "Jag har inte sett några soldater ännu, de gömmer sig verkligen bra. Jag hoppas att jag får se hur det går till när de strider". Foto: David Carr/Försvarsmakten
Den civila personalen fick även lära sig grunderna i akut omhändertagande.
Den civila personalen fick även öva på grunderna i akut omhändertagande. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Vid bataljonstabens stridsledningscentral arbetade både reservofficerare och anställda som alla såg veckan som en nyttig övning.
Vid bataljonstabens stridsledningscentral arbetade både reservofficerare och anställda som alla såg veckan som en nyttig övning. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Signalistrekryten Erik Nordström tog emot underrättelser för jägarplutonerna.
Signalistrekryten Erik Nordström tog emot underrättelser från jägarplutonerna. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Den blivande förstärkningssoldaten Gresa Uka tycker övningen har varit värdefull. "Man inser svårigheter som kan uppstå först när det är övning. Men också vilka styrkor vi har och vad vi redan har lärt oss", säger hon.
Den blivande förstärkningssoldaten Gresa Uka tycker övningen har varit värdefull. "Man inser svårigheter som kan uppstå först när det är övning. Men också vilka styrkor vi har och vad vi redan har lärt oss", säger hon. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Soldater från 13:e hemvärnsbataljonen, Västerbottensbataljonen, utgjorde de fientliga styrkorna.
Soldater från 13:e hemvärnsbataljonen, Västerbottensbataljonen, utgjorde de fientliga styrkorna. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Fiendesoldaterna Angelica Nylander och Andreas Lindegren spanar efter rörelser i skogen. Deras uppgift var att bevaka lastbilarna som kördes av förrådspersonalen.
Fiendesoldaterna Angelica Nylander och Andreas Lindegren spanar efter rörelser i skogen. Deras uppgift var att bevaka lastbilarna som kördes av förrådspersonalen. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Spänningen steg när fiendestyrkan plötsligt uppfattade en vissling. Men skogen i närheten genomsöktes utan att hitta några spår av jägarsoldater.
Spänningen steg när fiendestyrkan plötsligt uppfattade en vissling. Men skogen i närheten genomsöktes utan att hitta några spår av jägarsoldater. Foto: David Carr/Försvarsmakten

En fientlig konvoj rullar fram på snötäckta vägar i skogar vid Arvidsjaurs skjutfält. Scenariot för övningen är att Sverige befinner sig i krig sedan en vecka. Fiendens strategiska anfall har flyttat frontlinjen långt ifrån vägarna de kör på nu. Här kan nu motståndaren i trygghet hantera militära förnödenheter som är vitala för krigföringen vid fronten.

De fientliga trupperna, bestående av soldater från hemvärnet i Västerbotten,  tittar förstrött ut ur sina fordon. Mil efter mil passerar de endast snötyngda granar och frusna myrar.

Men skogen är i själva verket inte så ödslig som den ser ut.
– Fienden uppträder självsäkert och verkar tänka att de äger terrängen, men det ska vi bevisa att de inte gör, säger rekryten John Saxby.

Jägarna spanar

Från toppen av ett skogsbeklätt berg spanar John Saxby och hans pluton på dem. I flera dagar har drygt 140 blivande jägarsoldater vid jägarbataljonen i Arvidsjaur haft ögonen på fiendens alla rörelser i området. Efter en intensiv mörkermarsch är nu jägarrekryterna precis där de ska vara. De tre plutonerna är utspridda. De har trängt in på djupet, långt bakom fiendens frontlinje, och förbereder sig metodiskt för jägarstrid.
– Här skulle ett lyckat anfall mot fiendens känsliga underhållstransporter innebära ett påtagligt slag mot deras totala krigsföringsförmåga. Kapas exempelvis drivmedelsförsörjningen kan inte stridsvagnarna ta sig fram, säger major Håkan Jorsell, övningsledare.

Utan att veta om det kör den fientliga konvojen förbi en annan väl kamouflerad observationsplats . Där finns rekryten August Sandström och hans pluton.
– Vi har legat och spanat här mot vägen och sett ganska många fordon. Man får lite puls, och det höjer stridsvärdet lite extra när det händer något, viskar han.

Bataljonsstaben analyserar

Varje observation av fienden som August och hans kamrater gör vidarebefordras sedan vidare till bataljonsstaben. Staben, som fungerar som bataljonens nervcentra, ligger grupperade längre bak i området i ett stort tält. Underrättelserapporterna tas först emot av signalister vid bataljonens stabspluton. En av dessa är Erik Nordström.
– Vi har bara testat det här i liten skala tidigare. Det är roligt när det är lite mer på riktigt, säger han.

Nordström lämnar sedan observationen till stridsledningscentralen i samma tält. Under övningen består ledningen bland annat av reservofficerare som övas i förmågan att samordna alla underrättelser. Varje enskild rapport som hamnar här bidrar till den samlade bilden av den egna styrkans och fiendens läge. I rummet flyttas knappnålar på kartor vartefter rapporterna kommer in.

Högre chef beslutar om strid

Det samlade underlaget från stridsledningscentralen är det som högre chef sedan bygger sina beslut på. Exempelvis när jägarna beordras att angripa fienden.

Men de frusna jägarrekryterna i den kalla skogen måste ha is i magen.
– Väntan är en stor del av soldatens uppgift oavsett vilket förband det är i Försvarsmakten, säger major Björn Nolén, skvadronsövningsledare.

Under den veckolånga övningen skruvas hotbilden upp steg för steg. När fienden får indikationer om att det finns jägarsoldater i området börjar de spana från luften med hjälp av flyggruppen från Västerbottensbataljonen. Men själva stridsmomenten utgör endast en liten del av den veckolånga övningen.
– Rekryterna behöver därför vara explosiva och kunna växla tempo väldigt snabbt, säger Björn Nolén.

Till slut anfaller de motståndarens underhållskedja. Prickskyttar får bekämpa nyckelpersoner och plutonerna får order om att anfalla andra högvärdiga mål. Plutonerna och bataljonen får också öva på att samordna indirekt eld i form av granatkastare som används mot fienden. Ett av syftena med övningen är just att öva på samverkansförmågan mellan plutonerna och bataljonstaben.
– Det är ett grundläggande fundament som måste fungera.

Civilanställda krigsövades

Det här den andra av totalt fyra jägarövningar som rekryter genomför varje år. För varje övning stegras kraven. När den här övningen nu är avslutad kan rekryterna lösa strids- och spaningsuppgifter med gott om tid mot en realistisk motståndare. Bataljonens stabspluton kan också få staben att fungera. Unikt för årets övning är att civil personal från försörjningsavdelningen krigsövades genom att delta som fiendens lastbilschaufförer.
– Just nu är det här det enskilt jobbigaste jägarrekryterna har gjort sedan de ryckte in. Det är en hård övning för dem. Vi tänjer på deras gränser för att de ska förstå vad de klarar av och vad som kan komma att krävas av dem om det gud förbjude skulle bli krig, säger Björn Nolén.

Soldaterna avslutade övningen med en gruppmarsch tillbaka till kasern. Övningsledare Håkan Jorsell sammanfattar veckan.
– Officerare och soldater har gjort sitt yttersta för att lösa tilldelade strids- och spaningsuppgifter på djupet av motståndarens område. I små enheter, under delvis extrema väderförhållanden för årstiden, har de levererat stor effekt. Helheten har övats från bataljonsstab till enskild soldat.