Reppluton fixar de flesta felen

Luftvärnsbataljonens reparationspluton håller slutövningen rullande

Teknisk utrustning och kvalificerade materielsystem har en förmåga att gå sönder. Särskilt i situationer då det inte är önskvärt att komponenter eller system fallerar. Det är då luftvärnsbataljonens reparationspluton, ”repplut”, får rycka ut. Ett gäng tekniker som fixar det mesta i ur och skur.

Chefen för Repplutonen Anders Törnqvist får besked om läget med lastningen inför en omgruppering. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
Två luftvärnssoldater bevakar sin radarenhet "UndE 23": gruppchef William Bornfleth och sensorledare Arvid Larsson. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
Febril aktivitet i plutonen inför omgruppering. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
En lavett med Robot 97, "Hawk" - det svenska luftvärnets tyngre system (tills Patriot levereras), grupperad någonstans längs den halländska kusten. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
Väl kamouflerade rekryter är eldberedda i sitt värn under slutövningen. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten
Det gäller att vara smart med kabeldragningen under övningen. Vid en genomfart måste man dra kabeln uppe i träden, för att undvika kabelbrott. Foto: Stefan Bratt /Försvarsmakten

Fänrik AndersTörnqvist klickar med datormusen på en ikon, knappar in några kommandon och vips dyker en bild upp på den bakaxel till en terrängbil 30 som ska repareras.

Han är chef för en av de enheter inom luftvärnsbataljonen som i det tysta utför stordåd. När en belysningsradar strejkar, en pansarterrängbil vägrar att startaeller en växel i en sensor spottar ur sig felmeddelanden – då är repplutonens specialiserade systemtekniker eller mekaniker redo att komma till undsättning. Antingen genom att reparera utrustningen på plats vid plutonens grupperingsplats eller att den lätta repgruppen med sin välförsedda pansarterrängbil 203 åker till angiven plats.

Fyra systemtekniker

– Luftvärnet är ett tekniskt truppslag vilket innebär att förbandet har stor andel teknisk materiel som måste fungera för att bataljonen ska kunna lösa sin uppgift. För att lösa de fel som uppstår har plutonen fyra kvalificerade systemtekniker som är specialiserade på ett antal områden eller direkta system, säger Anders Törnqvist.

Totalt ingår drygt 20 personer i reppluton varav knappt tio är värnpliktiga som har varierad erfarenhet av teknisk tjänst.

– Ja, det kan man säga. Jag har en tekniker som i det civila jobbar som lastbilsmekaniker samtidigt som jag har ett par soldater som knappt skruvat på en moppe tidigare och dessutom gått det ekonomiska gymnasieprogrammet. Men, de har lärt sig sin uppgift skapligt under den korta tid som grundutbildningen pågått, anser Anders Törnqvist.

Själv kommer även han från ett civilt jobb innan han nappade på ett rekryteringserbjudande från Försvarsmakten för tre år sedan.

– Jag sökte till yrkesofficersprogrammet på Militärhögskolan Karlberg och blev antagen. I somras tog jag examen som fänrik efter tre års studier och fick befattningen som chef för repplutonen inom bataljonens beredskapskompani, säger Ander Törnqvist.

Bataljonens ”vakande öga”

Ett av de system som måste fungera under dygnets alla timmar är bataljonens kvalificerade radarsystem, eller Underrättelseenhet 23 (UndE23).

Någon mil från repplutonens gruppering snurrar antennen runt, runt. Sensorn är just nu den enhet som leder striden mot luftmål och uppgiften är att övervaka ett område väster om Halmstad för att upptäcka fientligt flyg och hindra det från att angripa det aktuella skyddsobjektet.  

UndE23:s förmågor har också fått stor internationell uppmärksamhet då systemet använts utomlands i flera olika uppgifter, bland annat i samband med sommar-OS i London 2012.

– Att vara sensorledare är verkligen ett sätt för mig som värnpliktig att få vara med i stridens centrum. Jag får leda de sensorer som kompaniet förfogar över och följer de order som kommer från bataljonens stridsledning, säger Arvid Larsson från Örebro.

Tillsammans med sin gruppchef, William Bornfleth från Orust har Arvid precis återkommit från en patrullrunda i anslutning till sensorns grupperingsplats. Nyligen fick kollegor vid en annan sensor ovälkommet besök av en fientlig styrka och stridsberedskapen höjdes omedelbart vid andra sensorer i närområdet.

– Vi tänker inte bli överraskade av någon fiende, deklarerar William Bornfleth.