Fänrik AndersTörnqvist klickar med datormusen på en ikon, knappar in några kommandon och vips dyker en bild upp på den bakaxel till en terrängbil 30 som ska repareras.
Han är chef för en av de enheter inom luftvärnsbataljonen som i det tysta utför stordåd. När en belysningsradar strejkar, en pansarterrängbil vägrar att startaeller en växel i en sensor spottar ur sig felmeddelanden – då är repplutonens specialiserade systemtekniker eller mekaniker redo att komma till undsättning. Antingen genom att reparera utrustningen på plats vid plutonens grupperingsplats eller att den lätta repgruppen med sin välförsedda pansarterrängbil 203 åker till angiven plats.
Fyra systemtekniker
– Luftvärnet är ett tekniskt truppslag vilket innebär att förbandet har stor andel teknisk materiel som måste fungera för att bataljonen ska kunna lösa sin uppgift. För att lösa de fel som uppstår har plutonen fyra kvalificerade systemtekniker som är specialiserade på ett antal områden eller direkta system, säger Anders Törnqvist.
Totalt ingår drygt 20 personer i reppluton varav knappt tio är värnpliktiga som har varierad erfarenhet av teknisk tjänst.
– Ja, det kan man säga. Jag har en tekniker som i det civila jobbar som lastbilsmekaniker samtidigt som jag har ett par soldater som knappt skruvat på en moppe tidigare och dessutom gått det ekonomiska gymnasieprogrammet. Men, de har lärt sig sin uppgift skapligt under den korta tid som grundutbildningen pågått, anser Anders Törnqvist.
Själv kommer även han från ett civilt jobb innan han nappade på ett rekryteringserbjudande från Försvarsmakten för tre år sedan.
– Jag sökte till yrkesofficersprogrammet på Militärhögskolan Karlberg och blev antagen. I somras tog jag examen som fänrik efter tre års studier och fick befattningen som chef för repplutonen inom bataljonens beredskapskompani, säger Ander Törnqvist.
Bataljonens ”vakande öga”
Ett av de system som måste fungera under dygnets alla timmar är bataljonens kvalificerade radarsystem, eller Underrättelseenhet 23 (UndE23).
Någon mil från repplutonens gruppering snurrar antennen runt, runt. Sensorn är just nu den enhet som leder striden mot luftmål och uppgiften är att övervaka ett område väster om Halmstad för att upptäcka fientligt flyg och hindra det från att angripa det aktuella skyddsobjektet.
UndE23:s förmågor har också fått stor internationell uppmärksamhet då systemet använts utomlands i flera olika uppgifter, bland annat i samband med sommar-OS i London 2012.
– Att vara sensorledare är verkligen ett sätt för mig som värnpliktig att få vara med i stridens centrum. Jag får leda de sensorer som kompaniet förfogar över och följer de order som kommer från bataljonens stridsledning, säger Arvid Larsson från Örebro.
Tillsammans med sin gruppchef, William Bornfleth från Orust har Arvid precis återkommit från en patrullrunda i anslutning till sensorns grupperingsplats. Nyligen fick kollegor vid en annan sensor ovälkommet besök av en fientlig styrka och stridsberedskapen höjdes omedelbart vid andra sensorer i närområdet.
– Vi tänker inte bli överraskade av någon fiende, deklarerar William Bornfleth.