Nya utmaningar varje dag

Arméns nya chefer gillar att utmanas varje dag.
Samtidigt som de är oroliga för att trycket på den enskilde officeren ska bli för stort.
– Armén är världens bästa arbetsplats. Men man måste göra mer för att skapa en hållbarhet i yrket, säger löjtnant Tomas Vestman från Norrbottens regemente (I 19)

Löjtnant Tomas Vestman från Norrbottens regemente (I19), tycker att armén är världens bästa arbetsplats. Samtidigt som han tycker det finns mer att göra för att skapa hållbarhet i yrket. Foto: Alf Johansson/Försvarsmakten
Att tumma på antagningskraven till officersutbildningarna – för att råda bot på officersbristen – är definitivt inte tänkbart, enligt ställföreträdande arméchefen Fredrik Ståhlberg. Foto: Oscar Nilsson/Försvarsmakten
Under stridsträningsövningen får framtidens chefer chansen att truppföra på flera nivåer Foto: Alf Johansson/Försvarsmakten
Under stridsträningsövningen får framtidens chefer chansen att truppföra på flera nivåer Foto: Alf Johansson/Försvarsmakten

Tisdag kväll och Tomas kan pusta ut. Han har ägnat hela dagen åt att truppföra sitt kompani på Skövde skjutfält under stridsträningsövningen som inleder Våreld. Övningsdagen avslutas med en genomgång där stridsplanerna och det faktiska utfallet skärskådas i Markstridsskolans stridsträningsanläggning. Tomas kompani skötte sig bra.

– Officersyrket utmanar mig som individ. Både när det gäller att få det dagliga att gå runt och när jag sätts i befattning som här under Våreld där det finns folk som granskar och utvärderar mig. Det är både utmanande och utvecklande och det är väl det som är den stora förstjänsten med yrket.

Mån om personalen

Han får medhåll av kurskamraten Anders Wilson från Livgardet. Båda studerar för tillfället på Markstridsskolans nivåhöjande utbildning Taktisk kurs armén.

Under övningen verkar Anders som chef för underrättelse- och säkerhetstjänsten (S2) i bataljonstaben.

­– Försvarsmakten är väldigt bra på att skapa sammanhållning. Plus att man är mån om personalen. Det finns saker att förbättra, men jag upplever ändå att man försöker göra det så bra som möjligt för den underställda även när det är svåra beslut som måste fattas.

Anders valde sitt yrke utan större vånda:

­– Min morfar var officer vid Dalaregementet och min bror var också officerare, så jag var redan lite intresserad när jag började min värnplikt som kb-elev på Livgardet 2006. Och där trivdes jag bra från början. Mina största förebilder hittills under min militära karriär är just officerarna jag hade under grundutbildningen.

Bästa rekryteringen

Ett svar som ger ställföreträdande arméchefen Fredrik Ståhlberg rätt när han resonerar kring frågan hur Försvarsmakten ska göra för att locka till sig unga kvinnor och män.

­­– Den absolut bästa rekryteringen sker när killarna och tjejerna genomför sin värnplikt. De unga officerarna som de värnpliktiga möter där ute – plutoncheferna, kompanicheferna, instruktörerna, de taktiska officerarna och specialistofficerarna – och det ledarskap dessa chefer visar och den sammanhållning och ansvarskänsla som de bygger upp tillsammans med de värnpliktiga; det är det som avgör när du bestämmer dig för att satsa på officersyrket.

Anders, vad tycker du armén, och Försvarsmakten som helhet, kan göra bättre i rollen som arbetsgivare?

­­Man har en del att arbeta på vad gäller att lyssna längre ner i organisationen, på anställda längst ut på linan. Och på tal om de nya officerarna så finns det att göra i fråga om jämställdhet. Ta kursen vi går nu till exempel. Det är ett års utbildning på annan ort och flera av eleverna har barn och har svårt att få ihop familjelivet. Om samhället vill att ansvaret ska fördelas jämnt därhemma så måste Försvarsmakten hjälpa till att göra det möjligt, säger Anders.

Hur då?

– Man kan se över hur man kan genomföra utbildningar, ha fler kurser på distans.

Stort tryck

Och så var det det här med arbetsbelastningen i en organisation som tycks växa lite för var dag som går.

­­–­ Trycket på den enskilde officeraren kommer bara att öka under de kommande åren. Då är det upp till både individen och till Försvarsmakten att se till att personalen inte går för tungt, säger Anders.

Tomas fyller i:

– Vi har ju alla hög svansföring och vill ju inte göra ett sämre jobb eller lösa uppgiften med mindre personal. Då får man fokusera på vad som är viktigt. Och om det viktigaste är att producera soldater så måste vi kanske ställa annan verksamhet så att ekvationen går ihop.

Vilka krav har Försvarsmakten i sin tur rätt att ställa på dagens och framtidens officerare?

– Att vi vågar ta beslut och är lojala mot ställd uppgift. Sen är ju vi officerare mångsysslare också. Även om vi inte har utbildning eller koll på allting så förväntas det av oss att vi ska lösa uppgiften på bästa sätt, oavsett vad det handlar om.

Fyra delar 

Från marknivå bollas frågan vidare och uppåt till brigadgeneral Ståhlberg:

­– Jag brukar koka ned det där till fyra grundläggande delar. Den första är anpassning, förmågan att snabbt kunna se en annan lösning, anpassa sig till ett annat läge, vara flexibel i sitt tänkande. Nästa är taktik. Du måste som officerare kunna din läxa och behärska taktik och stridsteknik, för det har du med dig i hela officerskarriären.

Brigadgeneralen fortsätter:

– Tredje delen handlar om att våga vara chef och ledare. Att våga ta de obekväma besluten men också vara noga med och lita på sina underställda så att de får ta de besluten de ska ta, både de jobbiga och de lätta. Det handlar också om att vara noga med att ge förslag och positivt rapportera upp till sin högre chef, och i chefskapet också våga utmana, våga lyssna, våga göra fel själv ibland och våga låta andra göra fel. Den sista pusselbiten är helhetssyn. En chef måste förstå i vilket sammanhang som han eller hon ska lösa sitt uppdrag. Om man inte förstår det kan man heller inte tillämpa uppdragstaktiken.

Med tanke på den officersbrist som råder, och kommer att råda de närmaste åren; är det tänkbart att sänka antagningskraven till officersutbildningarna?

– Nej, vi kan absolut inte tumma på kvalitén. De specialistofficerare och taktiska officerare vi anställer in i Försvarsmakten har i händelse av krig det yttersta ansvaret för andra människors liv. Dessa officerare måste vara rätt uttagna, rätt utbildade, ha rätt attityd och rätt moral och etik, säger Ståhlberg