Ny undsättningsförmåga i Försvarsmakten

Två Jas 39 Gripen lyfter från en bas i södra Sverige och flyger österut för att möta fientlig flyg över Östersjön söder om Gotland. Efter att ha löst uppgiften och bekämpat fienden återvänder de tillbaka mot hemmabasen.
Plötsligt händer något och den ena piloten måste skjuta ut sig. Rotekamraten rapporterar omedelbart händelsen till stridsledningscentralen, och att han sett att kollegans fallskärm löst ut sig och landat någonstans i skogen. Ledningscentralen beordrar det kvarvarande planet att kvarstanna som skydd samt söka samband med den utskjutna piloten. Efter några minuter får de radiokontakt och den nödställde rapporterar att han har fastnat 15 meter upp i en tall och troligtvis brutit ett ben.

Det är i förväg uppgjort vilken färg det ska vara på röken för att besättningen ska veta att det är en vän och inte en fiende som signalerar. Foto: Fredrik Petersson/Försvarsmakten
Flygbasjägarna har med sig mycket utrustning under ett uppdrag så det är tur att HKP14 ha ett stort lastutrymme. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten
I vänta på att få hoppa ombord. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

Då börjar jobbet för flygvapnets nya undsättningsresurs med helikopter 14. Innan helikoptrarna hunnit lyfta med en undsättningsstyrka från flygbasjägarna och medicinsk personal från Helikopterflottiljen får de order med information om plats och att piloten är kontaktbar. Dessutom får de information om vilka fientliga hot som finns i området.

– Med helikopter 14 och flygbasjägarna har Försvarsmakten nu fått en resurs som är anpassad för att undsätta personer även när det finns en kvalificerad hotbild, säger skvadronschefen Niklas Perman på Helikopterflottiljen.

– Helikoptrarna är dessutom stora nog att rymma både en undsättningsstyrka och de som ska undsättas oavsett om de är en eller flera, är oskadade eller måste läggas på bårar ombord. Sist men inte minst har helikopter 14 egna sensorer som gör det möjligt att hitta personer som måste gömma sig i terrängen. Det är bland annat en inbyggd värmesökande kamera och möjligheten att pejla radiosignaler från en nödställd. Det är första gången som Sverige har den kvalificerade förmågan själva och premiären är nu under Flygvapenövning 2018.

Under övningen har det simulerats ungefär ett undsättningsuppdrag om dagen, allt från att rädda enskilda piloter till hela helikopterbesättningar.

PR, Personnel Recovery, som förmågan kallas innebär att man kan undsätta personer eller grupper, med eller utan medicinskt personal ombord, i fredlig eller fientlig miljö. Beroende på var hoten kommer ifrån har helikoptern olika taktiska uppträdanden för att hantera riskerna. Den som ska räddas behöver inte vara en pilot. Det kan lika gärna vara besättningen på en stridsbåt som gått på grund eller civila som måste evakueras ur en stridszon. 

Procedurerna att undsätta nödställda är rigorösa för att man inte ska luras i en fälla av fienden. Identifieringen sker först från helikoptern efter ett förutbestämt mönster både med verbala medel och med andra signalsystem. När det är klart landar en helikopter, man uppträder alltid i par med en helikopter som cirklar i luften ovanför som skydd.

Där hänger piloten, 15 meter upp i en tall. Foto: Försvarsmakten

Undsättningsgruppen lämnar helikoptern och tar sig snabbt fram mot piloten, som hänger 15 meter upp i en tall. Efter att patrullchefen överblickat läget, ger han order till sin patrull att klättra upp och fira ned den skadade utan att förvärra skadeläget.

Det är svårt att göra sig hörd för ovanför helikoptrarna cirkulerar två Gripenplan som skyddar undsättningsuppdraget mot fientlig flygplan.  När den skadade piloten är nere på marken flyttas han snabbt över på en bår och patrullchefen anropar helikoptern som snabbt dyker upp över trädtopparna och landar framför patrullen. Efter en snabb ilastning skyndar helikoptrarna iväg i trädtoppshöjd tillbaka mot basen och fortsatt sjukvård för den undsatta piloten.

Förmågan att under fientligt hot undsätta nödställda från luften är ny för Sverige men har funnits länge i andra länder. Många i besättningarna och bland flygbasjägarna har erfarenheter från internationella missioner och tillvägagångssättet är i stort sett det samma oavsett var man kommer ifrån. Ett bevis på detta är att det i den svenska enheten under övningen också ingår två finska NH90 helikoptrar och man turas om att stå i beredskap varannan dag. 

Det är en helt igenom nationell förmåga som nu kan börja användas. Med helikopter 14 som navet har Luftstridsskolan tagit fram metoderna tillsammans med Helikopterflottiljens första skvadron som också står för helikopterresurserna samt den medicinska personalen och undsättningsstyrkan som består av flygbasjägarna.