![En ubåt av Gotlandsklass under en tidigare övning.]()
En ubåt av Gotlandsklass under en tidigare övning.
Foto: Magnus Jirlind/Försvarsmakten
Under Östersjöns mörka vatten rör sig en ubåt av Gotlandsklass. Ubåten är vad fartygsstyrkan, helikoptrarna och ubåtsjaktflygplanet söker efter med sina sonarer. De speciella förutsättningarna som gäller i Östersjön ger dock ubåten flera fördelar.
En av de viktigaste faktorerna är den ljudutbredning som påverkar effektiviteten hos de sonarer som fartygen och helikoptrarna använder för att finna ubåten. Blandningen av söt- och saltvatten tillsammans med variationerna i temperatur gör att ljudvågorna böjs av i olika vattenskikt och kanske inte når så långt som man önskar för att upptäcka ubåten. Dessa förutsättningar varierar från plats till plats och vid olika tider på året.
— Eftersom ubåten hela tiden befinner sig i sitt element, och vet hur utbredningsförhållandena är just där, har jag som fartygschef en bra bild över hur jag ska manövrera för att undvika att bli upptäckt, säger Tobias Wilhelmsson som är fartygschef.
Sonaren är ubåtens viktigaste informationskälla av vad som finns i närområdet. Operatörerna analyserar ljudbilden med datorer men även med den egna hörseln.
Foto: Första ubåtsflottiljen/Försvarsmakten
En modern ubåt behöver sällan visa någon mast eller periskop över ytan. De avancerade sensorerna som finns på ubåtens skrov fångar upp ljud från omgivande fartyg och ger tillsammans med annan avancerad utrustning en bra bild av vad som sker både över och under havsytan.
På samma sätt ger det luftoberoende Stirlingmaskineriet möjlighet för ubåten att befinna sig i undervattensläge länge, utan att någon dieselmotor behöver startas som kan röja ubåtens läge. Detta ger ubåten en unik förmåga att färdas dolt för att operera över stora havsområden.
Denna förmåga bidrar även till att ubåtarna är effektiva underrättelseplattformar till sjöss.
— Ubåtsjakthelikoptrar och ubåtsjaktflygplan ger oss dock en extra utmaning då de har möjlighet att förflytta sig snabbt och på så sätt överraska oss. Övningar som Baltops ger oss en bra möjlighet att öva mot den här typen av hot, avslutar Tobias Wilhelmsson.
Baltops håller på till och med den 16 juni då de deltagande fartygen återgår till ordinarie hamnar och verksamhet. Nästa stora övning för den svenska marinen är Northern Coast, följd av Aurora 17 efter sommaren. Hela tiden pågår dock mindre övningar och sjöövervakning.