På plats i Mali

Hur är det att leva mitt i en långvarig och våldsam konflikt? Vi har pratat med Richard Bomboma, biträdande chef för den svenska ambassaden i Mali, och överste Markus Höök som befinner sig på plats inom FN-styrkan Minusma.

Ökenlandskap i Mali, Afrika. Berg i bakgrunden
Efter statskuppen i maj har läget i Mali blivit än mer instabilt. De interna konflikterna har gjort att terrororganisationer i de norra och centrala delarna kunnat utföra attacker också i de tidigare förhållandevis lugnare södra delarna. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

– Så länge vi inte ser några skjutningar och döda människor på gatorna så får man väl beskriva läget som ganska bra. Folk kan gå till jobbet, man kan röra sig ute på stan, det mesta är sig likt.

Richard Bomboma är luttrad. Efter snart tre år som biträdande chef på den svenska ambassaden i den maliska huvudstaden Bamako har han vant sig vid att konflikten aldrig är särskilt långt borta, att våldet är en del av vardagen i norra och i centrala delarna av Mali och även börjar nå längre ner i landet. Den senaste attacken skedde knappt 150 km söder om Bamako.

I slutet av maj 2021 skedde den senaste statskuppen, där övergångsregeringen efter den förra statskuppen i augusti 2020 avsattes av militären. 

– En statskupp just nu var inte bortanför min förväntanshorisont, konstaterar Markus Höök, överste och chef för den mobila stridsgruppen (Mobile Task Force) inom FN-styrkan Minusma på plats i Mali. Utifrån den information vi hade fanns det med i utfallsanalysen. Men med det sagt var det så klart ändå svårt att hantera situationen i stunden.

Vad statskuppen framför allt innebär är att processen med att hålla demokratiska val i värsta fall försenas.

– Efter statskuppen i augusti 2020 har målet hela tiden varit att demokratiska val ska hållas och en ny regering etableras, berättar Höök. Nu kommer allt det arbetet kommer på skam, i och med den nya statskuppen. Ett av de stora problemen är att vi förlorar tid. Det kommer krävas en ny plan för att få en legitimt vald regering.

Valen är viktiga för den demokratiska utvecklingen i landet, en chans att bättre representera hela landet och på så sätt ena det.

– Valen är jätteviktiga, säger Richard Bomboma. Det handlar framför allt om att folket ska kunna välja en president och regering som de har förtroende för. Det finns stora förväntningar på reformer och utveckling i det maliska samhället. De planerade valen utgör därför viktiga politiska processer i Mali och kommer säkert att få stor betydelse för fred och säkerhet. Under de senaste årtiondena har det maliska folket tappat förtroendet för sina ledare.

Ur ett mer långsiktigt perspektiv riskerar den senaste statskuppen möjligheterna att skapa stabilitet. När maliska militären tar makten försummas deras andra uppgifter. Detta ger de jihadistiska terroristerna fler möjligheter att vinna mark.

– En aspekt av statskuppen är att militären dras in i politiken, i stället för att bevaka landet. Just det läget som är nu gillar jihadisterna. När det inte finns någon ordning och reda blir det lättare för dem att etablera sig på nya områden, säger Bomboma.

Enligt Markus Höök påverkar statskuppen Minusmas möjligheter att lösa uppgiften tillsammans med de maliska styrkorna. 

– I vårt mandat från FN ingår uppdraget att samarbeta för att återetablera samhällsbärande funktioner i hela landet. Det blir svårare nu.

Det svåra läget med interna konflikter och etableringen av terrororganisationer som Daesh och al-Qaida gör det internationella stödet extremt viktigt. Med tanke på att situationen även försämras i grannländerna Niger och Burkina Faso finns det en risk att terrorismen, och den drog- och människohandel som följer i dess fotspår, sprider sig i området. 

– Att bekämpa terrorismen är en stor utmaning och i dagsläget har regeringen inte resurser att göra det, säger Bomboma. Därför blir allt stöd från det internationella samfundet oerhört viktigt. Och med tanke på läget just nu blir det ännu viktigare att de stannar kvar. För Mali, för regionen och faktiskt för hela världen.

– Mali är långtifrån en enskild angelägenhet, säger Markus Höök. Det krävs engagemang från alla inblandade parter för att skapa de förutsättningar som krävs för att på sikt kunna lösa den här konflikten. Och en grundförutsättning för det är att kunna hålla val och få en legitimt vald regering. Minusma kommer behöva stötta fram till dess att valet kan genomföras.

Både Bomboma och Höök, som deltagit i Minusma från starten 2013, har levt med konflikten och våldet under en längre period.

Hur är det att leva under den pressen?

– Det känns konstigt och lite sorgligt att säga det, men att ständigt arbeta under hot och i en svår säkerhetssituation har med tiden blivit närmast normaliserat, säger Höök. Samtidigt är hotbilden alltid påtaglig, man för sig hela tiden med vakter och eskorter. Det är tyvärr en del av vardagen när man arbetar med den här typen av uppdrag i krismiljöer.

– Det är svårt, menar Bomboma. Man får helt enkelt höja sitt säkerhetsmedvetande när man bor i ett sånt här land. Man är begränsad i sitt resande i landet. I Bamako kan vi röra oss ganska fritt, men vill man komma utanför måste man vidta säkerhetsåtgärder.