Livgardister i konsten

Ett porträtt av kung Oscar II som gavs till hans eget Livgarde till häst. Konstnär: Emil Österman (1870-1927). Foto: Jenny Ringström/Försvarsmakten

Väggarna i Livgardets olika byggnader pryds ofta av porträtt av allt från kungar till tidigare chefer. Många av dem har också målats av välkända konstnärer.

Ett av alla kungaporträtten är det av kung Oscar II, som hänger på kavallerimässen på Kavallerikasern. Porträttet har sannolikt hängt här sedan kungen gav den till det då nyinflyttade regementet, 1898.

Men när kungen först fick det beställda porträttet var han inte nöjd. Konstnären fick order om att retuschera målningen. Det sägs att kungen ska ha sagt: "Nej, så där tjock är jag inte alls! Du skall retuschera bort den där stora magen".

Nu när ett antal år har gått och färgen bleknat kan man ana konturerna från originalmålningen. Framförallt på höger sida av tavlan mellan midja och arm och längs med benet.

Märklig datering

Ett annat porträtt i Livgardets lokaler som verkligen gör intryck på sina betraktare är det av kapten Swen Ridderstråle. Framförallt är det dateringen av tavlan som framstår som förvirrande, men även datumen för när Ridderstråle föddes respektive avled framstår som minst sagt ovanliga då han föddes 1782 men dog redan innan dess.

Karikatyrer av vardagen

Fritz von Dardel var en gardesofficer som kring mitten av 1800-talet producerade ett stort antal framställningar i olja, akvarell och teckningar. Motiven är hämtade både från det dagliga livet på regementet och vid paradtillfällen, bland andra vaktparaden. Flera är karikatyrer men det finns även en serie porträtt av Dardels officerskamrater.

Äldre målningar

Livgardet och dess föregångare har dock avbildats och framställts på olika vis betydligt längre tillbaka än så. Den kanske tidigaste framställningen av Livgardets äldsta föregångare kan vara Gustav Vasas så kallade Gripsholmsmålningar, där de då modernt utrustade och beväpnade knektarna syns. De finns bara bevarade i kopior från 1700-talet.

Foto: Gripsholmstavlorna, Kungl. Biblioteket.

Under 1600-talet målades många konstverk som föreställde historiska skeenden, som slag och andra stridshandlingar. Oftast är det svårt att urskilja enskilda förband i den typen av målningar. Men ibland går det att identifiera Livgardet och dess föregångare om man jämför målningarna med samtida berättelser och slagordningar.

En målning från 1691 återger hur Karl XI övar Livgardet på Ladugårdsgärdet. Konstnären är Johan Filip Lembke som även målat andra så kallade bataljmålningar.

Det är först mot senare delen av 1700-talet som framställningar av Livgardet förekommer i större utsträckning. Ofta är platsen just Ladugårdsgärdet som fungerade som Livgardets övningsplats ända fram till början av 1900-talet.