Som den sista stora kontrollstationen i införandet har nu hela funktionskedjan testats i ett scenario som efterliknar hur det skulle se ut i ett skarpt läge.
– Vi har verifierat att flera olika ledningssystem, från olika förband och olika försvarsgrenar, kan integreras i ett snabbt bekämpningsförlopp hela vägen från sensor till effektor som i det här fallet är själva robotsystemet, säger generalmajor Johan Axelsson och understryker att det också innebär att Försvarsmakten verifierat att luftvärnssystemet kan ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar.
Luftvärnssystem 103/Patriot underställs i krig och skarpa insatser flygvapenchefen och leds då av flygvapnets ledningscentral, Air Operation Center (AOC).
– Försvarsmakten har nu validerat förmågan till ledning av luftvärnssystemet samt strid mot luftmål där kvalificerat stridsflyg har ingått som både motståndare och eget flyg. Flygvapenchefen har ett helhetsansvar för luftförsvar och där är luftvärn en väldigt viktig del, säger ställföreträdande flygvapenchefen Niclas Magnusson.
Kontrollstationen testade förmågan att lösa en uppgift på operativ och taktisk nivå, främst från försvarsgrenarna Armén och Flygvapnet lett av operationsledningen. Syftet var att kontrollera tillgängligheten på förbanden så att de når upp till uppsatta tids- och förmågekrav. Det gjordes i det här fallet genom att ett luftvärnskompani fick i uppgift att genomföra en taktisk förflyttning för att därefter skydda Halmstad flygplats.
– Det är viktigt att vi gör det här tillsammans inom Försvarsmakten. Det är ett slags kontrakt. Armén producerar ju genom Luftvärnsregementet något som Flygvapnet ska leda, och som ytterst operationsledningen ska orkestrera och nyttja för effekt, säger arméchef Jonny Lindfors.
Att testa hela ledningskedjan för luftvärnssystem 103 handlar bland annat om att ordervägarna ska vara de rätta, att luftrumssamordningen ska fungera och att det tekniskt ska gå att koppla upp sig och få systemet att fungera i samverkan med andra. I slutändan handlar det om strid mot luftmål, det vill säga att verka mot fientliga mål i luften, och om att skydda Sverige.
– Jag är stolt och glad över att få representera Luftvärnsregementet vid den här milstolpen. Införandet av luftvärnssystem 103 är av betydelse för hela Försvarsmakten och idag har vi fått ett kvitto på att vi lyckats leverera en förmåga som är mycket viktig för Sveriges försvar, säger Luftvärnsregementets chef Johan Jönsson.
Att förstärkningen av luftvärn och luftförsvar är något som ligger i tiden är alla överens om.
– Vi hade en framsynthet i att anskaffa det här systemet. Sedan vi gjorde det har omvärldsläget blivit väldigt mycket sämre och nu syns verkligen betydelsen av luftvärn. Nu har vi interoperabillitet med en förmåga som är högaktuell och som vi verkligen behöver. Fantastiskt bra! säger Jonny Lindfors.