Sveriges deltagande i Lettland är en del av Natos förstärkta närvaro i östra Europa. Den svenska bataljonen har varit en del av en multinationell brigad med totalt 14 nationer. Det svenska förbandet har bestått av en reducerad pansarbataljon med stridsvagnar, stridsfordon 90, pansarterrängbil 360 samt granatkastarpansarbandvagnar.
Insatsen i Lettland skiljer sig från tidigare internationella insatser där fokus har varit på att skapa säkerhet för civilbefolkningen genom patrulleringar och operationer. Nu går uppdraget ut på att träna för högintensiv väpnad strid tillsammans med allierade i en realistisk hotmiljö mot en statlig aktör, för att avskräcka ryska aggressioner och att stärka beredskapen för Sverige och för våra allierade.
– Vår uppgift löser vi varje dag genom att finnas här vid Natos östra flank och bidra till det kollektiva försvaret. Vi ska kunna försvara det baltiska territoriet om det behövs, det är det vi tränar för, säger överstelöjtnant Rosdahl.
En stark svensk komponent i ett internationellt lag
Nato har haft militär närvaro i Baltikum sedan 2016 genom multinationella stridsgrupper med uppgiften att avskräcka och, vid behov, försvara Natos östra flank. Under 2024 skedde ett historiskt skifte när stridsgruppen i Lettland växlades upp till en egen brigad. Den svenska bataljonen har varit ett välkommet tillskott, både taktiskt och tekniskt.
Den multinationella brigadens chef, överste Cédric Aspirault, lyfter fram Sveriges bidrag som ny medlem av alliansen:
– Trots att det var första insatsen för Sverige som ny medlem, imponerade den svenska bataljonen. Soldaterna håller en hög nivå.
Den svenska bataljonen tillför tunga system som stridsvagnar och stridsfordon 90, något som enligt brigadchefen är avgörande:
– För att vara en trovärdig styrka måste vi visa att vi är här och är redo. Vi har eldkraft, personal och kompetens att möta alla hot.
Viktiga lärdomar som stärker armén
Uppdraget i Lettland innebär träning och utbildning ner på enskild soldatnivå till större övningar i en internationell och komplex miljö. Förbandet har utvecklat sin taktiska förmåga, interoperabilitet och färdigheter att agera i miljöer med hög hotnivå. Lärdomarna och erfarenheterna bidrar till att stärka den svenska armén.
– Det är här vi kan utvecklas. Vi ska använda detta som en katalysator för att bygga en högre krigsduglighet på förbandet, säger bataljonschef överstelöjtnant Rosdahl.
Under insatsen har 71:a bataljon deltagit i flera övningar, däribland den stora multinationella övningen Hedgehog 25 i Estland.
– Vi har lärt oss att taktisera i en miljö med flera hot över hela ytan och där förbandet testas på ett helt annat sätt än vad vi är vana vid i Sverige. Vi har gjort viktiga anpassningar, inte minst kring hur vi använder våra system, i realistiska hotmiljöer när vi möter en kompetent motståndare med förmågor som vi inte brukar öva mot. Det har bidragit till att utveckla och höja nivån inom alla led på krigsförbandet.
Rosdahl lyfter särskilt personalen i förbandet:
– Jag är övertygad om att vi har lämnat ett starkt avtryck. Soldaterna och officerarna är fantastiskt duktiga och Sverige står sig starkt som allierad i Nato.
71:a bataljon är nu tillbaka på svensk mark fram till årsskiftet då bataljonen roterar tillbaka till Lettland. Träning och utbildning för ny personal har redan börjat.