Försvarsberedningens rapport om det militära försvaret

Försvarsberedningen har nu lämnat sin slutrapport till försvarsminister Pål Jonson. Försvarsmakten konstaterar att beredningen har utgått ifrån ÖB:s militära råd från hösten 2023 samt vårt budgetunderlag i arbetet med rapporten.

ÖB
ÖB
Försvarsmakten konstaterar att beredningen har utgått ifrån ÖB:s militära råd från hösten 2023 samt vårt budgetunderlag i arbetet med rapporten. Foto: Henrik Rådmark/Försvarsmakten

Rapporten illustrerar stor politisk samsyn om det allvarliga och krävande läget.
– Det kommande försvarsbeslutet blir historiskt. Det är det första som allierad, under en mycket utmanande omvärldsutveckling. Försvarsmakten analyserar nu Försvarsberedningens förslag och återkommer i ett budgetunderlag till sommaren. Arbetet syftar till att bedöma helheten och pröva genomförbarheten av de samlade förslagen inom de ekonomiska ramar som regeringen anvisar oss, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Tillgängliga förband behövs

Försvarsmakten ska – enskilt och tillsammans med allierade – kunna möta ett väpnat angrepp. Det ställer krav på förmågeutveckling, personaltillväxt och mer materiel. Natos koncept för avskräckning och försvar innebär även försvar utanför Sveriges gränser, som allierad i Nato ställs högre krav på fler tillgängliga och interoperabla förband.
– Försvarsmakten behöver handlingsfrihet såväl med tilldelad ekonomi som i utformning av vår organisation för att i tid kunna möta upp kommande förmågemål inom Nato. Ett alltför detaljrikt försvarsbeslut som låser oss vinner vare sig nationell eller kollektiv försvarsförmåga på, säger överbefälhavare Micael Bydén.