”Planera för det värsta men hoppas på det bästa” var temat för årets CBRNE-dagar. Föreläsarna berörde bland annat totalförsvarets ansvar och rollfördelning i krig, det civila försvaret ur ett länsstyrelseperspektiv, räddningstjänstens CRN-förmåga och CBRNE-förmågan i dagens beredskapssystem och svensk försvarsvilja. Närmare 250 personer som dagligen arbetar eller forskar inom CBRNE-området var på plats.
– När vi ska möta ett CBRNE-hot så blir det väldigt konkret att Sveriges hela totalförsvar behövs, både det militära och det civila försvaret. Försvarsmakten står för väldigt spetsiga förmågor inom CBRN men vi ska komma ihåg att merparten av resurserna finns i det civila försvaret. Det faktum att så många myndigheter har representanter på plats visar att alla aktörer ser behovet av ett nära samarbete mellan såväl myndigheterna som forskningsvärlden. Med det perspektivet i beslutsfattande och planering skapar vi motståndskraft och ett starkt totalförsvar, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.
Skillnaden mellan civil krisberedskap och totalförsvar
Flera talare pratade om krisberedskap och det civila försvaret. Under en kris eller extraordinär händelse är målet för den civila krisberedskapen att värna om människors liv och minska risken för olyckor som hotar vår säkerhet. Den drabbade aktören definierar krisen, exempelvis en region, och det är regionen som ansvariga och hanterar krisen. Samhällsviktig verksamhet prioriteras.
Om regeringen däremot beslutar om höjd beredskap är det totalförsvarsviktig verksamhet som prioriteras. Det är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Då kommer statliga myndigheter, regioner, kommuner, frivilligorganisationer och en del civila företag som ingår i det civila försvaret krigsorganiseras och ställa om sin verksamhet. En av flera talare som tryckte på vikten av ett robust civilförsvar var ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.
– Vi har de senaste trettio åren ägnat oss åt krisberedskap medan det civila försvaret i praktiken varit nedlagt. Problemet med fredstida krisberedskap är att den hanterar krig sämre än vad det civila försvaret hanterar kriser. En del tycker att jag talar för mycket om civilförsvaret och för lite om förmågan att hantera naturkatastrofer och liknande kriser. Då är mitt tydliga budskap att vi måste vara klara över vilken som är den dimensionerande uppgiften. Allting som faller under den kommer gå att hantera. Den dimensionerande uppgiften är det väpnade angreppet mot Sverige, säger Carl-Oskar Bohlin.
Natos CBRN-policy presenterades
Chefen för Natos avdelning för vapenkontroll och nedrustning, Dr. Wendin D. Smith, var också på plats och berättade om Natos policy och vilka implementeringsmöjligheter och utmaningar som finns i och med en svensk Nato-anslutning.
– Med tanke på den förvärrade hotbilden är det viktigare än någonsin att vi integrerar CBRN-beredskap och CBRN-skydd för vår kollektiva avskräckning och vårt försvar. Och att vi ökar motståndskraften i våra samhällen. Sveriges kapacitet och beredskap inom dessa områden, inklusive en välutvecklad syn på totalförsvar, kommer att öka Natos CBRN-försvarsförmåga. Vi ser fram emot att välkomna Sverige som den 32:a medlemmen i Alliansen, säger Dr. Smith. Hon fortsätter:
– Den globala CBRN-säkerhetsmiljön har dramatiskt förändrats under det senaste decenniet. Den potentiella användningen av CBRN-vapen förblir ett hot mot vår säkerhet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har ökat en internationell oro över hot om användning av CBRN-vapen och massförstörelsevapen samtidigt som antagonistiska icke-statliga aktörer som terroristorganisationer försöker skaffa CBRN-vapen. Industriolyckor med farliga kemikalier, naturkatastrofer och nu senast covid-19-pandemin har också förändrat den globala säkerhetsmiljön och påverkat våra samhällen och säkerhetsstrategier.
Starka tillsammans
I år stod SkyddC som värd för CBRNE-dagarna. Överste Thomas Lamke, chef för SkyddC, är mycket nöjd med årets konferens och han konstaterar att det är viktigare än någonsin att nationella aktörer inom CBRNE-området träffas och bygger nätverk.
– CBRN-hotet är större än på mycket länge. Det kräver att vi enskilt och tillsammans är så beredda vi kan att först och främst hotreducera och i värsta fall sanera efter en attack. CBRNE-dagarna fyller en viktig funktion. Genom redovisningen av ny forskning, spridning av kunskap och politiska budskap tillser vi att Sverige har ett relevant och trovärdigt skydd mot CBRNE oavsett form eller hotaktör, säger överste Lamke.