Truppförflyttningarna och patrulleringen på Gotland var i varje fall ingen beredskapshöjning. Det var inte ens någon förändring av verksamheten. Om något var det en anpassning av den grundberedskap Försvarsmakten alltid har i fredstid.
Försvarsmaktens beredskapssystem utgår från tre situationer som samhället kan befinna sig i: normalläge, säkerhetspolitisk kris och väpnat angrepp.
I de två förstnämnda har Försvarsmakten grundberedskap. Höjd beredskap, vid risk för eller vid väpnat angrepp, kräver ett regeringsbeslut.
Tre nivåer vid kris
I ett läge då samhället bedöms befinna sig i säkerhetspolitisk kris kan ÖB besluta om så kallad aktivering. Försvarsmakten befinner sig alltså då fortfarande i grundberedskap. ÖB Aktivering, som termen lyder, innefattar åtgärder för att sammanföra personal, förnödenheter och anläggningar för att organisera krigsförband, med syfte att höja förmågan. Det kan ske på tre olika nivåer eller sätt (se faktaruta).
Den skarpaste nivån av ÖB Aktivering kallas Givakt och kan ske som en förberedelse inför ett väntat regeringsbeslut om höjd beredskap, alltså vid överhängande risk för krig. Målet är då att göra krigsförband redo att tidigt möta en angripare och förbereda för en snabb mobilisering.
Skyldighet eller plikt?
Vid ÖB Aktivering, som alltså kan ske i säkerhetspolitisk kris, har all anställd personal tjänstgöringsskyldighet. Det är fortfarande fredslagar som gäller, och den som uteblir straffas inte rättsligt. Vid höjd beredskap och mobilisering, däremot, har all krigsplacerad personal, inklusive värnpliktiga och avtalspersonal, tjänstgöringsplikt. Den som då uteblir från tjänstgöring kan straffas med fängelse.
Vilka kallas in?
Vid ÖB aktivering kan följande kallas in: yrkesofficerare, reservofficerare, gruppbefäl, soldater och sjömän (kontinuerligt och tidvis tjänstgörande), civilanställda samt personal med beredskapskontrakt. Vid ÖB aktivering – Givakt kallas även hemvärnssoldater in till hemvärnsberedskap. Vid höjd beredskap och när regeringen iståndsätter ”allmän tjänsteplikt” och övriga delar i lagen om totalförsvarsplikt, tjänstgör all anställd personal samt avtalspersonal i Försvarsmakten med plikt. Värnpliktiga inkallas för krigstjänstgöring.